Fifty shades of erotik

Ja, vi vet ju alla att jag är ganska pryd och antalet gånger när jag diskuterat erotik här på bloggen är lätträknade. Noll helt enkelt, eller möjligen en om vi räknar Incubus men det gör vi kanske inte… Nu faller det sig dock så att jag har litegrann att säga om erotik helt plötsligt och då är det väl bara att förtränga värsta skämset.

Jag läste de mångomtalade Fifty Shades…-böckerna i somras men har inte kunnat skriva om dem förrän nu. Inte främst på grund av skämsighet men för att alla andra skrev och jag insåg att jag behövde ta ställning till en massa saker för att kunna tycka här. Är det bra? Är det förkastligt? Vad tycker jag som feminist? Det blev lite mycket för mig helt enkelt, särskilt med tanke på hur fantastiska böckerna inte är.

Jag ska vara ärlig här och säga att jag sällan slängt i mig en bok på det är sättet som jag läste första Fifty Shades… sen mina hetsläsardagar när jag livnärde mig på harlequinböcker (2-3 om dagen)… Ungefär så bra är det också -tramsigt, lättköpt, manipulativt och lättläst, helt ok underhållning för stunden.

Men så är det ju det där med sexet. Jag rodnar emellanåt men mest av allt fascineras jag över hur mycket sex det går att trycka in i en och samma bok. Och det är inte för att jag är pryd som jag tycker att det blir alldeles för mycket, det är för att det blir så himla tråkigt och upprepande. Inte ens den där inre gudinnan som stampar med foten är lika tråkig som sexet till slut, dock väldigt irriterande.

Jag läste som sagt första boken med världens fart vilket jag tror tyder på att den ändå har ett visst flyt i språket och funkar på personer med harlequinbakgrund. Andra boken var lite segare och där började jag också irritera mig rejält på de där stående uttrycken och den inre, skitdryga, gudinnan. Tredje boken har jag fastnat i, ca tjugo sidor in, och jag kommer troligen inte anstränga mig särskilt mycket för att läsa klart.

Så till de där frågorna. Är det bra? Det är inte genomgående så dåligt som man får intryck av när man läser en del recensioner, första boken är som sagt helt ok om man inte kräver mer än underhållning (och det finns väl ingen som läser Fifty Shades… och väntar sig nobelprisklass). Sen barkar det dock rätt mycket åt skogen får jag väl säga. Är det förkastligt? Nej. Vad tycker jag som feminist? Att det finns några riktigt tragiska inslag i boken men att det inte är rakt igenom feministiskt mörker. Ana vill ändå någonting och lyckas kämpa sig till vissa segrar, jag hoppas att hon får vinna en hel del till mot slutet av serien men det vet jag som sagt ingenting om eftersom jag inte orkar läsa klart. Christian Grey är dock en rätt trist hjälte ur det feministiska perspektivet. Han har den där Twilightedwardianska stalkertendensen som ju alltid är väldigt obehaglig. Och svartsjukan, kontrollbehovet och att han är den sårade mannen som kvinnan vill ändra och hjälpa och hela…

En sak som jag inte tagit upp men som spelar roll för det faktum att jag inte publicerat den här recensionen förrän nu är författarens krav på att boken aldrig får finnas som ebok för utlåning på biblioteken. En liten sak kan tyckas men som bibliotekarie blir jag riktigt heligt förbannad. Det är måhända ingen mänsklig rättighet att få läsa Fifty Shades… som lånebok men en författare som inte gillar bibliotek blir jag rätt ilsk på faktisk. Jag önskar helt klart att jag inte köpt eboken själv i somras…

Men för att göra ett oerhört skamligt inlägg om inte kort så i alla fall avslutat så vill jag tipsa alla som vill läsa erotik men inte Fifty shades-erotik att ta sig an nya svenska antologin Het istället. Där hittar ni allt ni kan önska er av intima möten, det outsagda tonårslängtet, det lite småfulla pangpåmötet och det där oväntade kompispirret. Jag har läst hela samlingen, gillar alla novellerna och kommer inte skriva någon lång och djuplodande recension pga erotikoverload men boken är väldigt bra. Den funkar på vuxna eftersom författarna genomgående är såväl erfarna som skickliga skribenter, på unga borde det funka ännu bättre eftersom det handlar om dem. Det gör mig genuint glad att Gilla förlag gett ut en förstklassig erotiksamling in the year of Fifty. Det behövs!

Andra som skrivit: Bokhora, Dark places, Annika Koldenius och Lingonhjärta

14 Replies on “Fifty shades of erotik

  1. Om man vill ha så mkt sexscener att man tröttnar o börjar bläddra förbi i hopp om att det ska hända något snart rekommenderar jag de senare Anita Blake-böckerna.
    Där är det iaf varulvar o vampyrer med.. 😉

    1. Ja, det lättar ju onekligen upp lite 😉 Har läst tre eller fyra Anita Blake hittills och det kan mycket väl hända att det blir fler, hon är bra att ta till när läströttheten slår till. Men man ska en bra bit in i serien innan allt det där övermyckna sexet kommer va? *hoppas*

      1. Alltså, Anita Blake… det dröjer flera böcker innan hon kommer i säng med någon (blir det varulven eller vampyren..?) och när det händer första gången känns det som en bra sak. Men ett par böcker senare kommer man på sig själv med att försöka bläddra förbi alla sexscenerna som helt plötsligt fyller upp hela böckerna och är urtråkiga. Och så upptäcker man att den lilla handling som finns är totalt poänglös och ospännande. Serien byter helt karaktär efter ett tag, helt enkelt.

        1. Ah, jag anade att det var så det var för än så länge har hon väl bara haft drömsex med en av dem… Möjligen fortsätter jag lite till men när den där förändringen sker tänker jag droppa henne, det finns så mycket annat underhållande som faktiskt också har en handling…

        2. ja, den byter helt karaktär efter ett tag o jag letar fortfarande efter Anita Blake fr de första böckerna men tror hon kan vara borta… Tror jag ger upp faktiskt…

          Tror mig ändå vara rätt härdad efter Auel, Collins, Sandemo o allt annat jag plöjde i mina unga år

        3. Man borde definitivt vara rätt härdad efter den tonårsdosen (som också var min minus Auel) men det dyker alltid upp något som förvånar en…

  2. Jag tänkte ge mig på första boken i alla fall, men det får nog räcka. Jag vet hur uttråkad jag blir i längden av bokserier med mycket sex i och då var jag ändå tonåring när jag läste Grottbjörnens folk.

    Det var absolut inte bortkastad tid, när folk diskuterar snusk i böcker kan jag alltid börja berätta roliga anekdoter om stora röda S-formade organ och varigt mamutsex. Yay?

    1. Haha, jag inser att jag missade något som tonåring när jag inte läste Grottbjörnens folk. På riktigt alltså. Jag läste Sagan om Isfolket och där fanns förvisso pinsamt sex men inte alls i den utsträckning som Auel bjöd på har jag förstått 🙂

  3. Jag slukade också första boken på en gång så håller med om att den har mycket läsflyt även om jag tyckte att språket var helt föskräckligt dåligt. Men sen så gillar jag ju böcker med mycket erotik så “Het ” är ju en helt fantastisk bok att läsa istället. Jag är inte så pryd direkt men ibland är det svårt att vara feminist och läsa Harleguinliknande böcker vilket “Het” inte är och därför är en helt fantastisk fin bok 🙂
    Incubus vill jag så gärna läsa!

    1. Det är väldigt jobbigt att läsa harlequinig litteratur som feminist, och kan jag tänka mig också mycket erotik. Därför är det fint att det ges ut böcker som Het som inte alls är feministiskt sorgligt och svårt.

  4. Just den där Inre Gudinnan förstod jag mig aldrig på. Eller den motsvarande dåliga sidan som hela tiden kallade Ana för hora och andra fula ord… Jag kom inte längre än första boken.

    1. Jag förstår det också, man måste bortse från en rad saker (bla språket) för att orka läsa. Jag läste å andra sidan så fort, slukade, att jag nog inte riktigt hann reagera över de där sakerna förrän efter att läsningen var klar. I del två gick de dock inte att bortse från alls…

Leave a Reply

Your email address will not be published.*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.