Den här boken har verkligen allt jag önskar mig – den handlar om religion och tro (skulle kunna vara en del av mytserien), den är skriven av en författare jag inte läst ordentligt tidigare och som jag verkligen vill älska och slutligen är den djupt älskad och hyllad av några av mina främsta bokgurus. Det borde inte kunna gå fel, och ändå…
Shadow befinner sig i rörelse från början till slut i den är boken, utan att veta vare sig var han vill eller kommer att hamna. Och han bryr sig inte. Utan att ifrågasätta följer han med i berättelsens alla halsbrytande vindlingar och det tycker jag verkligen om i den här boken. Sen tycker jag om de historiska tillbakablickarna förstås, och de gånger jag skymtar den gudabenådade sagoberättaren Gaiman, han som skrivit de där fantastiska Sandman-albumen (inte de ojämna…).
Vad är det då som stör mig? Det allra värsta är att jag inte vet. Nåonstans känner jag att historien är lite för robust, kanske hårdkokt, för att jag ska gilla den ordentligt. Kanske vill jag ha något mer svävande och mindre handfast. Jag vet inte men något är det. Det är bara en medelbok för mig och när tv-serien från HBO kommer så förstår jag att den kan vara riktigt bra, det är en sådan bok, men jag är inte så värst sugen på att se den.
Nu vet jag inte vad jag ska göra med Gaiman, jag vill ju fortfarande älska honom… När jag försökte med Neverwhere tidigare fastnade jag ca 50 sidor in utan att förälska mig. Coraline? Jag är väldigt glad att jag i alla fall älskade det där Doctor Who-avsnittet han skrivit, men jag vet ändå inte riktigt vad jag ska ta mig till med honom och min ouppfyllda kärlek.
Ja, läs ”Coraline”! Det är förvisso den enda Gaiman-boken jag läst, men den är tunn och lättillgänglig och bra och obehaglig!
Lånad nu, hoppas mycket på den 🙂
The graveyard book var min första bekanstskap med den gode Neil och den var svår att motstå – kanske en vacker, engelsk utgåva att mysrysa till i vinter kan väcka någon liten flamma?
En vacker engelsk utgåva säger du, det låter ju inte alls fel…
Neverwhere av Neil Gaiman vill jag läsa,har den här hemma. Coraline finns som film oxå (är jätteläskig ibland) och den här verkar vara helt i min stil! 🙂
Jag vill se Coraline men väntar tills jag läst boken. Neverwhere har jag som sagt fastnat i men någon gång kanske det blir av..
Det kan vara svårt med böcker som andra har peppat väldigt mycket. Man väntar sig för mycket helt enkelt. Händer ofta för mig. Jag har också bara läst Coraline av Gaiman men den gillade jag mycket. Den är lättläst och väldigt speciell. Kanske värt ett försök?
Så är det absolut! Har lånat hem Coraline nu och tänker definitivt läsa riktigt snart.
Oj, som en inbiten Gaimanfantast vet jag inte var jag ska börja 🙂
American Gods är i mina ögon hans kanske främsta verk, även om Graveyard Book, Coraline och novellsamlingarna också är briljanta. Och då har vi inte ens nämnt Sandman…
Skönt att höra från en riktig fantast 🙂 American Gods är förstås en bra bok men den var inte den där förälskelsen jag förväntat mig. Ska absolut läsa Coraline och Graveyard Book snarast. Och när det gäller Sandman så har jag inte läst alla än men även om vissa album är lite ojämna så är andra helt briljanta och jag förstår redan nu att som helhet lär serien vara fantastiskt. Det var ett tag sen jag läste min senaste Sandman nu, kanske börjar bli dags för nästa…
Här – http://www.audible.com/scareus – får man förresten en liten Halloweenhistoria av Gaiman gratis just nu!
Jag tyckte att American Gods innehöll en massa spännande idéer, men den var så långsam! Inte för att jag kan säga att Gaiman var pratig eller att han skrev omständigt. Men handlingen rörde sig så långsamt framåt! En del verkar gilla det, men inte jag.
Så upplevde jag den också, det finns många intressanta frön och tankar där men det går alldeles för långsamt för mig också. Skönt med någon som upplevt detsamma!
Det som jag fastnat för mest hos Gaiman är nog några av hans noveller, så du kanske skulle prova någon av hans novellsamlingar? Eller slå två flugor i en smäll och läsa Good Omens som Gaiman och Pratchett skrivit tillsammans? Fast jag vet inte om den är lysande på samma sätt som Sandman, utan den är väl mest tokrolig och lättsmält 🙂
Jag har lite svårt för noveller tyvärr, har läst en del av honom men kanske ändå ska göra ett nytt försök med dem…