Särskild

Urban fantasy är inte en genre jag är särdeles familjär med. Delar av Holly Blacks fe-serie räknas väl dit men i övrigt kommer jag inte på att jag läst något. Det är ju lite vanskligt det där med det urbant fantastiska, det nära och ofattbara. Det borde liksom inte funka eller så är det helt enkelt så genialt att fler borde läsa och skriva det. Hur som helst är jag väldigt glad att det numera finns så bra svensk urban fantasy att till och med okunniga som jag får börja förstå finessen med det.

Nene Ormes återvänder i boken Särskild till det Malmö där Udda precis fått lära sig att hon drömmer sanndrömmar och tillhör det sära samhället. Subkulturen. Sidovärlden. Den första boken om Udda, Udda verklighet, öppnade dörren till det sära sidolivet och Särskild släpper in ljuset och låter oss förstå lite mer. Tror jag. Det är en del nytt som avslöjas i alla fall men om jag förstår är en annan femma… Och det är bra, dels för att jag gillar att få undra lite dels för att jag tror och hoppas att en fortsättning följer.

Det finns många karaktärer att gilla i Ormes Malmöskildring. Den enda jag egentligen inte gillar alls (och nu menar jag alltså gillar som fascineras av, vissa av de onda är jag ju inte direkt kär i men jag gillar dem som karaktärer…) är Uddas kompis Daniel. Han är så gnällig att klockorna stannar, det är ju inte så att han inte har anledning men jag orkar inte riktigt med honom. I övrigt är jag mycket nöjd 😉
~Styxx Fantasy, 2012 / recensionsexemplar~