Så går vi då in i den fasansfulla månaden. Fryskalla, fenomenalt förfärliga februari. När det gäller det verkliga livet handlar det mest om att överleva. Läslivet brukar också vara lite tungt i februari men det går ju alltid att hoppas på överraskningar…
Eftersom det gått fenomenalt dåligt med hyllvärmarläsningen den senaste månaden (trevligt nog på grund av allt annat fantastiskt jag valt att läsa i stället) så blir det ingen ny hög i februari. Jag kör ett uppsamlingsheat och försöker komma ikapp istället. Jag återkommer med bön om läsvalshjälp nästa månadsskifte.
Hur har ni det i vinterkylan? Är ni lika stelfrusna som jag eller har ni tips på hur vi vinterhatare kan hålla humöret uppe?
Jag har nu rensat upp inför jobbiga februari, tagit mig i kragen och recenserat två böcker som jag skjutit framför mig hur länge som helst nu. Så surdegarna är borta, schemat är rent. Sen kanske det inte hjälper alls vad gäller läslusten men det var värt ett försök hur som helst. Jag intalar mig att jag nu bara ska läsa ”det jag vill” och sådant som ger mig något men jag vet ju hur det brukar bli med den saken… Finns det inte hinder så skapar jag snabbt mina egna.
Så eh, nej. Inga bra tips. 🙂
Smart tänkt ändå, att rensa undan före! Läströttheten kan ju dyka på en ändå men då är man ju i alla fall av med sånt som känns tvingande. Själv tänker jag bära med mig det faktum att jag läste 15 böcker i januari, trots att jag hade en lässvacka på mitten, det är nog för att räcka för två månader om det skulle bli så illa.
Här är det ganska tungt, men jag kan inte skylla februari för det eftersom det beror på saker som hände i januari. Jag tycker mig ändå ha bra flyt i såväl läsande och bloggande. Nu är det bara att hoppas på att flytet håller i sig. Något som muntrar upp mig i mörkret är att det trots allt blir ljusare för varje dag som går.
När livet och verkligheten är tung kan det vara väldigt skönt om läsning och bloggande kan erbjuda lite tröst. Och visst går vi mot ljusare tider och det är till och med så att det märks äntligen.
Låt misären komma! Gå rakt in i den. Omfamna den. Det går ju inte att undvika? Den kommer ju tillbaka år efter år. 🙂
Det kanske är det bästa, att gå rakt in i det och grotta ner sig rejält, ta vara på chansen liksom 😉
Jag är en såndäringa vinterälskare, så jag borde väl egentligen inte uttala mig. Min februariläsning brukar bli lidande av att jag är alldeles för uppdagen med att åka snowboard och längdskidor… Men i år har jag med mig ljudböcker ut i längdskidespåret, så liite läsning ska jag nog kunna klämma in 😉
Låter jättehärlig, om man nu är lagd åt det hållet 😉 Är lätt avundsjuk.
Jag kommenterade samma sak hos Enligt O häromdagen, men skit samma. Personligen tänker jag föda barn i februari, men den strategin är kanske inte sådär väldigt hållbar i längden. Det är nog bara att bita ihop och försöka överleva som gäller annars tror jag. Februari har ju alla fall fördelen att det är en kort månad. Det är skönt att tänka på.
Att föda barn varje februari må vara ohållbart i längden men mycket smart planerat tycker jag! Grattis!