Tio dagar in i den förfärliga* månaden, den som jag redan fruktat och ondgjort mig över, känns det som dags att utvärdera, vi är ju tack och lov snart halvvägs igenom.
Januari var en makalös läsmånad då jag läste 15 böcker, många av dem riktigt, riktigt bra. Februari är lite mer seg, jag har inte läst ut en enda. Men, och det här är en viktig skillnad i relation till farhågorna, jag läser. Just nu är jag i slutet av Stolthet och fördom och mitt inne i Gone girl (jag kom fram till den vittomtalade vändningen igår och jag som oroat mig för hur tydlig den skulle vara och om jag skulle kunna missa den -haha- kan nu pusta ut) så det är inget dåligt lässällskap jag har heller. Någon läströtthet eller aversion mot text har jag ännu inte känt av vilket får mig att våga hoppas att jag ska överleva också denna februari, och kanske till och med leva lite… hur går det för er?
*Årets värsta månad är ju naturligtvis som alla vet november men februari är ur lässynpunkt (och sjukdomsstatistisk synvinkel) också sämst.
Ett konstaterande: Jag lever. Mycket mer är det inte. Men precis som du så läser jag. Om än långsamt. Den första veckan gick bra, men nu är det segt. Men men vi känner ju februari vid det här laget.
Ja, vi gör ju det… Skönt att höra att du är vid åtminstone lite läsande liv 🙂 Kämpa på, snart är vi igenom den här skitmånaden också!
Jodå, februari lever upp till sitt rykte. Alla sjuka i omgångar. Men på bokfronten går det bra, just nu Generation Loss som avnjutes i kombination med Ode till en skjuten räv. Men man får tänka posivit, dryga tredjedelen avklarad och om bara fyra dagar är hälften gjort!
Precis, härda ut snart är det över och då är det inte långt till våren!
Jag har läst ut ”Liberty star” och alldeles fantastiska ”En halv gul sol”. Nu läser jag ”Gustaf Fröding och kärleken”, samt, sedan någon minut tillbaka, ”Bret Easton Ellis och de andra hundarn”. Nu hoppas jag slippa sjukdomar ett tag. Det är alldeles välförtjänt att den här månaden kallas VAB-ruari.
Trevligt att det går bra med läsningen trots allt, hoppas ni får vara friska nu också så att vabbandet är gjort för den här gången.
Så länge snön håller sig på plats klarar jag mig, men det var riktigt tungt den veckan i januari när allt smälte bort och det regnade konstant i fem dagar. Fy tusan, då ville jag dra täcket över huvudet och gå i ide.
Däremot går det bra med läsningen, det har sina fördelar med att inte ha det minsta dåligt samvete för att jag sitter inomhus. Just nu läser jag Jeanette Wintersons ”Why be happy when you can be normal” och så en riktigt bra vampyrantologi som heter ”Teeth” och är ihopsamlad av Ellen Datlow.
Sedan kanske jag ska hoppa på Gone Girl jag också 🙂 Jag har velat läsa den ett tag, men det har kommit så mycket annat ivägen.
Å ja, läs Gone girl, den är fantastisk och jag tror på allvar att det är den som ger mig livsvilja just nu. Häng med, nästa vecka kommer vårt inlägg 150 sidor in i boken. Och jag håller med om regnet, men tycker också att det kan räcka med snö nu – det vräker ju ner hela tiden…