Persuasion

Ibland krävs en bokcirkel för att jag ska göra verklighet av mina högtflygande planer, som att läsa om alla Jane Austens romaner, på engelska (vilket tekniskt sett gör det till förstagångsläsning eftersom jag tidigare bara läst på svenska).

Och först ut är min favorit bland Austenböcker. Den där Anne Elliot lever med sin fullkomligt förfärlige far och tvingas hyra ut sitt hem eftersom han levt över sina tillgångar. Anne är lite vid sidan av i familjen där fadern favoriserar dottern Elizabeth och där den ständigt klena systern Mary gift sig med mannen som egentligen ville ha Anne och lämnat hemmet. I bakgrunden finns också Annes kärlekshistoria med Frederick Wentworth, den kärlekshistoria hon, under påverkan av familjens anförvant Lady Russell, avslutade. När Wentworth dyker upp i Annes närhet igen börjar hjulen snurra i den här historien.

Jag är så förblindande kär i såväl Anne som Wentworth att jag har svårt att se några fel i den här boken. Alla karaktärer är underbara eller vidriga, alla svängar i historien är lagom knixiga, miljöerna, det stentrista sällskapslivet – I love it! För att inte tala om språket. Jane Austen är mästare på det där precisa, älskvärda, elaka, genomskådande och djupt ironiska. Hon sätter fingret på klasskillnader och genusordning utan att egentligen göra någon affär av det. En annan sak som det inte görs stor affär av är att det finns en historia innan historien som vi aldrig får riktigt grepp om. De talar lite löst om den där kärlekshistorien mellan Anne och Wentworth men vi får aldrig veta särskilt mycket om den. Det älskar jag! Desto mer utrymme att spinna sina egna fantasier alltså. Övertalning är en modig bok och dess författare är en djupt modig kvinna.

Min Austenläsning går vidare!