Den där Who-boken

Slutligen har jag då stött på en bok som ter sig omöjlig att recensera. Stora delar av läsarkåren finner troligen The writers tale: the final chapter totalt ointressant och kanske till och med till stora delar obegriplig. Jag älskar den.

För att göra det enkelt för oss, kan du pricka för följande påståenden som sanna?

• Jag har sett Doctor Who (den nya serien)
• Jag gillade Doctor Who (den nya serien)
• Jag är fascinerad av skrivprocesser
• Jag tycker om att få veta hur sånt jag älskat att se på tv växt fram
• Jag klarar av att få vetskap om allt det där som inte blev

Om du nickar jakande inför alla dessa påståenden så rekommenderar jag boken varmt. Korrespondensen mellan Russell T. Davies och journalisten Benjamin Cook ger en väldigt klar och intressant bild av hur den sista säsongen med David Tennant och specialavsnitten som avslutade Davies era som show runner (djup saknad för svenskt ord att använda här) för Doctor Who växte fram och blev kanon. Själv tycker jag allra mest om de där funderingarna kring hur olika karaktärer ska växa, vem som ska spela dem osv. Jag gillar allt det slumpartade och det som blir till genom begränsningar i budget och det praktiska.

Har du inte kryssat för en enda av de där påståendena ovan så är inte den här boken något för dig. Men, jag tror att skrivarintresserade personer som inte sett Doctor Who kan få ut något av den faktiskt. Och de lär inte ha serien osedd efter läsningen… Själv har jag införskaffat två andra Davies-serier bara för att de verkar oumbärliga när jag läser. Bob & Rose och The Second Coming (med Davies första doctor). Det kan bli en fin tv-vår trots att jag tvingas vänta på senaste serien om doktorn, och trots att mina förväntningar inte är så höga på team Moffat/Smith.