Rädda mig inte

20130526-201726.jpgJag tyckte en hel del om Rör mig inte av Tahereh Mafi när jag läste den tidigare i vår. Men jag tyckte samtidigt att den hade en del sega partier och att den var allt för fokuserad på kärlekshistorien som naturligtvis finns där. När jag nu läst fortsättningen Rädda mig inte måste jag konstatera att jag fortfarande har en hel del kärleksfokus att störa mig på, men det är inte segt en enda sekund.

En av de bitar jag tyckte allra mest om i första delen var språket, det där målande och ibland till och med poetiska och samtidigt väldigt jordnära. Det finns också i Rädda mig inte. Ibland blir det lite väl tillkämpat bildfyllt men för det mesta fungerar det väldigt bra. På mig i alla fall. Tahereh Mafi är också riktigt bra på karaktärsbyggen tycker jag, Juliette som är huvudperson och berättare är både olidligt jobbig och begriplig och älskansvärd samtidigt. Kenji är ett mysterium för såväl Juliette som läsaren. Och så Warner, honom fascineras jag av på riktigt. Jag tror inte att jag avslöjar för mycket om jag berättar att Juliette har ett komplext förhållande till Warner och att jag absolut inte tycker att de ska vara tillsammans allt för mycket eftersom han har stora issues, men han fascinerar mig på riktigt och jag vill verkligen veta mer om honom. Jag längtar helt enkelt till nästa bok så att jag får umgås lite mer med de här människorna, och kanske också får veta hur det går för dem.

Rädda mig inte av Tahereh Mafi. B. Wahlströms

Leave a Reply

Your email address will not be published.*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.