En kväll i oktober rodde jag ut på sjön

Jag är förstås helt oförmögen att recensera poesi. En bör kanske vara poet för att kunna det, eller i alla fall litteraturvetare. Och jag är ju som vi alla vet en simpel bokälskare… Med det inte sagt att jag inte kan uppskatta, uppleva eller förstå poesi, jag kan bara inte beskriva och betygsätta det. Så det är väl bäst att jag sätter igång med att göra just det…


20130709-223419.jpg

Egentligen räcker titeln, En kväll i oktober rodde jag ut på sjön, och omslaget bra gör att förklara boken. Det är vemodigt, mörkblått (på gränsen till svart) och det är höst – på dagen, om året och i livet. Min favoritdikt i samlingen inleds: “Men jag talade ju bara för att det inte skulle vara så tyst”. Det ligger någon sorts briljans i det…

En kväll i oktober rodde jag ut på sjön är inte rakt igenom fantastisk men den glimrar nog många gånger för att jag ska vilja lära känna Tua Forsström närmare, jag hoppas att höststämningen följer med…

En kväll i oktober rodde jag ut på sjön av Tua Forsström. Albert Bonniers förlag

Leave a Reply

Your email address will not be published.*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.