Vägen till paradiset

20130921-212305.jpgVi hamnar lite snett från början jag och den här boken. I prologen där det heter att ”En kvinnas känsloliv skiljer sig så mycket från en mans. Det är kanske endast där de riktigt skiljer sig åt, och det är också denna fundamentala olikhet som all osämja dem emellan bottnar i, som alltför ofta gör den existentiella klyftan emellan dem oöverbrygglig. ” Jag ser två, nej, tre problem med den inledningen. Ett: det är för högtravande. Två: jag tror inte på det, att snoppägarskap skulle bestämma en människas känsloliv. Tre: det är, likt stora delar av boken skrivet i kursiv text.

Vägen till paradiset handlar om ett mord, ett sommarhus, en snöstorm, den annalkande döden, tillit och att vara människa. Bitvis är det väldigt fängslande att få följa med in i de här människorna. Och det är väldigt välskrivet och språkligt njutningsfullt. Jag är svag för de existentiella tankarna om varat och livet. Men det händer att det blir lite mycket vackert språk, detaljer, filosofi och litterära referenser. Det händer att jag stör mig på det kursiva, det högtravande och det går inte att komma ifrån att den där inledningen faktiskt spökar i bakhuvudet under hela läsningen…

Men som sagt, välskrivet är det.

Vägen till paradiset av Karl Henrik Karlsson. Recito förlag

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.