En sån där monsterläsning

Det händer, som jag berättade i fredags, att jag tokläser en bok på en dag. Det är inte ofta men med perfekta förutsättningar så. Sen händer det tydligen också att jag läser en trilogi på två dagar vilket ju är coolt och fantastiskt på sitt sätt men också resulterar i ganska grava bieffekter. Förvirringen, yrseln, feberhettan i kinderna, den allmänt världsfrånvända attityden. Är det Hungerspelsbra så är det naturligtvis värt det och till och med rätt mysigt, men är det bara lagombra så är det mer tveksamt. Jag upptäckte också att böckernas sämre sidor blir väldigt extra tydliga om en suger i sig dem utan andningspaus. Att sitta och långtråkeläsa, som jag delvis gjorde, är ju inte direkt det bästa (jag skulle naturligtvis aldrig ge mig på något sådant om inte sjukdom och allmän seghet var inblandad). Jag får trösta mig med att det är bra för statistiken och det vet vi ju alla att det är viktiga saker 😉

Recension av böckerna i fråga kommer i övermorgon, och det är inte alltigenom så negativt som jag förstår att ni fruktar.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.