Dagen till ära är det dags för en uppdatering av Maria Langkalendern! Nytt är att alla böcker nu finns tidsbestämda (utom novellsamlingen Ögonen som är just en novellsamling och utspelar sig på skilda tider), alla böcker jag recenserat finns länkade och så har jag lagt in lite fler bilder. Totalrenovering med andra ord. Den gamla kalendern hittar du här och där kan du också läsa alla hjälpsamma kommentarer med tips och diskussioner. Jag har också glädjen att meddela att jag bestämt mig för att läsa om och recensera alla Langböcker innan jag är klar med den här kalendern.
Januari-februari:
Dubbelsäng i Danmark – Bok 27 i serien, utspelar sig i januari och lämpar sig särskilt till läsning om man har äktenskapliga problem (vilket ju en hel del av böckerna med Christer och Camilla i fokus gör…).
Ånglok 16 på fel spår – Bok 39, utspelar sig under ca ett halvårs tid men med start vid nyår.
Inga pengar till Vendela – Bok 32, utspelar sig från den 21 februari och en tid framåt.
Staden sover – Bok 23, utspelar sig i kyla och snö och inleds natten mellan den 5e och 6e februari.
Camilla vid skiljevägen – Bok 30, inleds den 12 februari och utspelar sig således under vintern. Lämpar sig vid äktenskapliga problem och om man råkar få ett oemotståndligt erbjudande från operan…
Mars-april:
Arvet efter Alberta – Bok 29, utspelar sig i ett regnigt och ett på grund av snösmältningen översvämmat Skoga. Lämplig läsning vid komplicerade arvsskiften.
Intrigernas hus – Bok 22, utspelar sig i mars.
Docka vit, docka röd – bok 34, inleds en blåsig aprildag. Passar alla som vill få sin adliga dos opera i kombo med dockteater.
Maj-juni:
Ofärd i huset bor – Bok 11, utspelar sig på våren.
Farligt att förtära – Bok 2, utspelar sig i slutet av maj och lämpar sig som läsning i samband med studentexamination
Se döden på dig väntar – Bok 7, utspelar sig i maj/juni.
Vår sång blir stum – Bok 12, utspelar sig i slutet av maj eller början av juni och är ännu en examensbok
Kung liljekonvalje av dungen – Bok 9, utspelar sig i början av juni, strax efter att liljekonvaljerna blommat över. Måsteläsning i samband med bröllop…
Siden sammet – Bok 17, utspelar sig under vår och försommar. Lämpar sig som särskilt fin läsning för den klädintresserade eller den som driver eget modehus (som man ju så ofta gör…)
Ingen returbiljett – Bok 21, på tåg.
Vem väntar på världshuset – Bok 24, utspelar sig under försommaren. Lämpar sig bäst för den som vill lära sig mer om Lasse Maja om jag inte missminner mig.
Vi var tretton i klassen– Bok 25, utspelar sig den 1 juni, perfekt läsning innan du åker på den där klassåterträffen…
Klappa inte katten – bok 37, utspelar sig strax innan äppelträden gått i blom vilket rimligtvis borde vara i maj. Av boken minns jag inget men jag tror inte att den är så antikattisk som det låter…
Tvillingen i spegeln – bok 40, utspelar sig huvudsakligen under en och samma pingsthelg.
Flyttbil försvunnen – bok 41, inleds en helg i maj och avslutas en pingsthelg. Kanske kan passa som uppladdning inför flytt eller för att fira att någon sådan inte behöver företas…
En främmande man – Bok 14, utspelar sig under midsommarhelgen.
Använd aldrig arsenik – Bok 36, här picknickas det och Almi klagar över allergi, här har jag för mig att man också lär sig att inte ta emot en ostsmörgås från vem som helst.
Juli – augusti:
Mördaren ljuger inte ensam – Bok 1, den bästa av böckerna som lämpar sig särskilt bra som semesterläsning, företrädesvis på en ö. Filmen är ganska ok men gör boken på intet sätt rättvisa.
Rosor kyssar och döden – Bok 5, utspelar sig i juli och passar bra som förberedelseläsning inför förlovningsfester.
Svart sommar – Bok 19, utspelar sig i juli och kan passa den som likt Christer får semestern förstörd av jobbtankar och mord…
Svar till ensam Eva – Bok 31, tar sin början i vinterkyla men avslutas under en regnig sommar. Om vådan av kontaktannonser och korsord…
Inte fler mord – Bok 3 utspelar sig i augusti och har sympatiskt nog en majestätisk katt i en av huvudrollerna.
Mörkögda augustinatt – Bok 8, utspelar sig i augusti och är traditionell och oumbärlig läsning i samband med kräftskiva.
September-oktober:
Tre små gummor – Bok 15, utspelar sig i början av september och är ett måste för den som ska besöka Nora marknad
De röda kattorna – Bok 18, utspelar sig i septembersolen på Mårbacka och andra delar av Värmland.
Att vara kvinna – Bok 13, utspelar sig under den mörkare och lite regnigare årstiden och lämpar sig som förberedelselitteratur om man ämnar bevista en kvinnosakskongress.
Mördarens bok – Bok 24, utspelar sig på senhösten. Fungerar fint som influensaläsning då Christer kämpar med denna åkomma boken igenom. Också lämplig för den som är i förlagsbranchen.
Det är ugglor i mossen – Bok 26, mycket regnig, mycket höstig…
Gullregn i oktober – Bok 33, utspelar sig i oktober, och det finns gullregn…
Se Skoga och sedan… – Bok 42 (den sista och inte så särskilt läsvärda), regn och rusk.
November-december:
En skugga blott – Bok 4, utspelar sig i november-december. Läses med fördel innan man disputerar men efter att man lämnat manus till tryck.
Körsbär i november – Bok 28, utspelar sig logiskt nog i november och kan tänkas lämplig för alla dem som någonsin funderat på att äta ett körsbär (jag är inte en av dem.).
Fyra fönster mot gården – Bok 35, börjar i november, mord i januari, avslutas i februari.
Dödligt drama på Dramaten – Bok 38, utspelar sig i mitten av december och lämpar sig särskilt väl för den som vill frottera sig med Dramatens skådespelarelit, det kryllar av verkliga personer.
Vitklädd med ljus i hår – Bok 20 som naturligtvis är en bok om Lucior och höjer några varningens fingrar inför det här med lussande i ottan.
Tragedi på en lantkyrkogård – Bok 6, utspelar sig under en julhelg och lämpar sig därför som jullovsläsning.
”Staden sover” börjar natten mellan den 5 och 6 februari. Innehåller också så mycket om autentiska tv-program att jag tror det borde gå att hitta vilket år om man forskar lite.
Himla bra, tack! Har uppdaterat kalendern.
Jag håller just på och läser om ”Staden sover”. Någonstans i boken nämns det att Stig Järrel fyller 60 år. Eftersom han föddes 1910 borde det betyda att boken utspelar sig 1970.
Tack för att du tänkte på kalendern när du läste, ska uppdatera!
Tack för denna fantastisk lista! Den kalendern vill jag gå efter 🙂
Den är väldigt praktisk, hoppas du får glädje av den 🙂
Jag har ju läst kalendern förr men just idag tyckte jag att det var roligt att jag skrev om tre böcker som inte beskrivs närmare än med just när de utspelar sig.
Ja, det är tre böcker som jag inte läst väldigt ofta så jag har inte kunnat beskriva dem närmare, men det kommer 🙂
Att det är så himla speciellt att läsa Lang vid en specifik årstid! Skulle aldrig få för mig att läsa Mördaren ljuger inte ensam på vintern, till exempel och så har det aldrig varit med andra deckare.. Din Lang- dag har fått mig att fundera på en total-Lang-läsning med omläsning av de jag läst och läsning av de jag inte läst. Frågan är då om man ska läsa årstidsvis eller i årsföljd. Hm..
Jag har också varit inne på en total omläsning vid flera tillfällen och varje gång stupar det på att jag inte vet hur jag ska gå till väga. Just nu är jag mest inne på att läsa det i tidsordning (alltså efter kalendern) och inte i utgivningsordning. Problemet är bara att då kommer det ta sjukt lång tid eftersom jag ogärna vill läsa en vinterbil på sommaren etc.
Ja, det kommer ju det! Beroende på om man hinner med alla på årstiden ifråga blir det ju ett år i alla fall. Men jag drar nog åt det ändå, inte minst för att det blir lite blandat med bra och dåligt. Om man skulle läsa i utgivningsordning så skulle ju de flesta bra komma i början och sen skulle det bara gå utför… Då kanske man skulle tröttna?
En liten rättelse: ”Använd aldrig arsenik” utspelar sig i juni.
Tack! Ändrar så snart jag hinner 🙂
Ännu en rättelse: Intrigernas hus utspelar sig i mars. Visserligen i samma ”grupp” eftersom kalendern indelas i tvåmånadersintervaller: januari-februari, mars-april, maj-juni o s v., men ändå 🙂
Tackar! Det är så roligt att vi fortfarande hjälps åt att skapa den här kalendern! Det var länge sen jag läste Maria Lang nu och jag känner mig ganska inspirerad att ge mig på Intrigernas hus nu, det är ju ändå mars…
Jag har haft ett långt uppehåll från Maria Lang och hennes böcker. Eftersom jag helst läser en bok som utspelar sig i den årstid jag själv befinner mig i så kan jag ta hjälp av denna kalender för att hitta en passande bok. Tack för en bra sida. Började läsa Ofärd i huset bor ikväll eftersom den stod under mars-april men den börjar en varm majafton.
Tack, jättebra att du påpekar fel, ska flytta Ofärd i huset bor så snart som möjligt. Synd att kalendern ställde till en ”felläsning”, förhoppningsvis kan du klämma in en riktig marsläsning också 🙂
Ingen fara, det var så länge sen jag läste denna bok att jag knappt minns hur den slutar.
Ingen fara, det var så länge sen jag läste denna bok att jag knappt minns hur den slutar. 🙂
Hej hej, nu kommer jag och stör igen 🙂 Har just läst ”Fyra fönster mot gården” och den är inte helt lätt att årstidsbestämma (eller snarare månadsbestämma, för att den utspelar sig vintertid är det inga större tvivel om). Den börjar i november och avslutas i februari året därpå – alltså närmare fyra månader! Dock sker själva mordet i januari månad (rätt så lång startsträcka m a o, gott och väl halva boken hinner förflyta innan mordet inträffar) så det är kanske riktigare att tidsbestämma den dit? Men det är bara ett förslag, förstås, det är din kalender 🙂
Tack Tommy! Jag ser det som vår gemensamma kalender snarare än min 🙂 De är lite knepiga de där böckerna som utspelar sig över så lång tid, jag har uteslutande placerat in dem under den månad de börjar och behåller det så för nu. Men jag har lagt in en mer detaljerad kommentar på ”Fyra fönster mot gården” utifrån din kommentar så det ska förhoppningsvis vara tydligare.
Just nu håller jag på med ”Vem väntar på värdshuset?” (kom över den samt fyra andra Maria Lang-pocketar i serien ”Lysande Lang-rysare” på Bokbörsen för ett tag sedan, vilken lycka!) och kan tidsbestämma den till maj. På sid. 130 i min upplaga framgår till och med exakt datum och även årtal, den 7 maj 1972.
Apropå boken i sig: är inte en av huvudpersonerna, Gull-Britt, en av de mest irriterande karaktärer som någonsin förekommit i en Langdeckare? Vill inte gå in på närmare detaljer så att jag spoliar, men jag tror du vet vad jag menar om du minns boken någorlunda väl 🙂
Tack för tidsangivelse!
Det är jättelänge sen jag läste den men jag minns henne faktiskt för att hon var så jobbig 😉
Hej! Nu är jag igång igen! Jag läste nyligen Dödligt drama på Dramaten och det är lite missvisande att säga att den utspelar sig i december. Det är ännu en sådan där diffus bok årstidsmässigt sett. Förvisso inleds den i december, men detta är helt kort och ingenting händer förrän drygt hälften in i boken, då det gått ett antal månader. Själva mordgåtan utspelar sig under våren (april/maj).
Apropå det jag nämnde i ett tidigare inlägg om irriterande Lang-karaktärer: vad säger du om Gretel Ström i ”Kung Liljekonvalje av dungen”? Maken till enfaldig, urblåst människa får man leta efter!
Tack! Jag la in din kommentar i kalendern, kanske kan sätta mig med den i sommar och få lite ordning på den utifrån alla era kommentarer 🙂
Och hu ja, jag minns henne bara vagt (det är länge sen jag läste den boken nu), men jag känner också ett ovagt obehag när du nämner henne 😉 Hon är bra på de där otrevliga typerna Maria Lang.
Hej igen, det var ett tag sedan! Jag kommer med en liten rättelse. ”Camilla vid skiljevägen” inleds den 12 februari och utspelar sig i snöig vintermiljö. Att kalla det för vårvinter som du gör är nog lite väl optimistiskt 🙂
Tack! Jag blir så himla glad varje gång du eller någon annan kommer med en rättelse eller ett påpekande som bevisar att kalendern fortfarande lever 🙂 Camilla vid skiljevägen är uppdaterad och just nu i dessa tider passar det ju väldigt bra att ha fått klarhet eftersom det då är en bok som passar ypperligt för omläsning just precis nu.
Tack själv! Det var så lite 🙂
Dessvärre måste jag säga att Camilla vid skiljevägen inte är mycket att läsa om. Det är den första (?) boken i vilken Lang byter spår från pusseldeckare till mer hårdkokt polisthriller. Tyvärr lyckas hon inte särskilt väl. Boken är helt enkelt inte spännande, och narkotikatemat känns helt ointressant för mig. Dessutom är det en av få, om inte den enda (jag kommer i alla fall inte på någon annan bok i skrivande stund) Lang-deckare där personen som blir mördad inte uppträder i levande form, utan endast förekommer som just mordoffer.
Nej, det låter inte så lockande. Jag minns den inte så noga, den är en av de där som jag bara läst en gång, troligen beroende på att den inte väckte lust till omläsning.
Hej! Efter drygt 2½ år är jag tillbaka igen. Hoppas jag får svar, det är så trevligt med den här diskussionen. Få personer i min närhet delar min passion för Lang 🙁
Det jag skulle vilja anknyta till (även om uppföljningen kommer v ä l d i g t sent) är det jag skrev i mitt tidigare inlägg, det där om att ”Camilla vid skiljevägen” är den enda bok där vi så att säga aldrig lär känna mordoffret. Jag hade fel. Åtminstone tre böcker till utspelar sig på det sättet, och de är mångdubbelt bättre. Jag tänker på ”En skugga blott”, som definitivt placerar sig på min tio (om inte rentav fem) – i topp-lista. De andra är ”Inte flera mord” samt ” Tragedi på en lantkyrkogård”. Rätta mig om jag har fel, men jag är ganska säker på att inget av offren i någon av de här böckerna uppträder som något annat än just offer, d v s när de först träder in i handlingen har de redan blivit mördade.
Jag är också nyfiken på vilken Lang, förutom den allra första, som du (och även andra skribenter om de hittar till det här inlägget) håller som din/er favorit? Det finns två som jag förr eller senare alltid återkommer till och det är ”Farligt att förtära” och ”Mörkögda augustinatt”. Jag kan snudd på citera dem, och känner givetvis till vilka respektive mördarna resp. mordoffren är, men det har verkligen inte med saken att göra. De är oerhört välskrivna och spännande och trots att de har 60-70 år på nacken ser jag det alls inte som otänkbart att något liknande skulle kunnat skrivas idag (bortsett från FAF, kanske, studentexamen ser ju helt annorlunda ut idag).
Vad säger ni andra? Kom igen nu, det vore så kul om den här tråden vaknade till liv igen 🙂
Välkommen tillbaka! Tråkigt förstås att det finns så få att prata Maria Lang med i vardagen, men väldigt fint att vi som vill kan mötas här!
Intressant iakttagelse om offer som vi aldrig lär känna, du har helt rätt, jag har bara inte tänkt på det tidigare. Jag undrar om det finns fler och ska absolut hålla utkik när jag snart ger mig på att läsa om lite sånt som jag sällan läser om.
Jag har läst en del Maria Lang i sommar och jag märker att det finns några som jag återvänder till extra ofta. Den första förstås och de du nämner som favoriter och så har jag en särskild plats i mitt hjärta för ”De röda kattorna” eftersom den utspelar sig så fint i mitt hemlandskap.
Hej, jag hade ett Maria Lang-maraton 2019 och läste alla 42 böckerna i ordning, så jag har hyfsat färska intryck. Då delade jag in dem efter en sexgradig skala, så det blev sju böcker på varje betygssteg, och det var tydligt att hon var bäst i början och sämst på slutet. Men det fanns också en och annan som föll ur det mönstret, både positivt och negativt, faktiskt. De sju bästa enligt min uppfattning är alla skrivna 1960 eller tidigare, och ska jag välja bara en enda blir det just Mörkögda augustinatt – om det beror på årstiden just nu låter jag vara osagt. Men den har ett för Lang ovanligt väl flätat förlopp (de inledande breven från tant Ottie, Pucks sommarvistelse i Rånsta, stegvis avslöjanden av saker som har hänt innan hon kom dit), en fantastisk karaktär i Adele Renman, en mordmetod som bara Lang kan komma på och en suggestiv miljö när nätterna mörknar på sensommaren. Det är synd att den inte kom med bland dem som har filmats.
P.S. Min samlade betygsättning finns här: https://jsprbok.blogspot.com/2019/12/349-maria-lang-se-skoga-och-sedan.html
Å vilken fantastisk genomgång, tack! Jag blir väldigt sugen på att läsa om mer systematiskt när jag tittar på det du gjort.
Vilka mördarna resp mordoffren är, ska det givetvis stå! Det råkade bli lite felaktig ordningsföljd där 🙂
Stort beröm till dig, JSPR, för din fantastiska sammanställning! Mycket intressant läsning! Själv har jag inte läst exakt alla Lang (jag har missat de tre sista), men jag misstänker att det inte är mödan värt att försöka få tag i dem med tanke på hur dåliga de i allmänhet blev mot slutet. (Nu har ju Norstedts gett ut hennes produktion i nyutgåva så det är nog i och för sig inte alltför svårt).
Tillbaka igen med ett helt annat ämne. Langnörd som jag är har jag undrat lite över hur gammal Christer Wijk egentligen är. Såvitt jag kan minnas har någon exakt ålder på honom aldrig nämnts, om man inte räknar Tre små gummor som utspelar sig 1929. Där är han en tioårig grabb, vilket borde innebära att han är född 1919. Det i sin tur betyder att han är knappt trettio i Langs debut, Mördaren ljuger inte ensam (1947)*. Detta verkar onekligen vara i yngsta laget för en kriminalkommissarie så det går inte riktigt ihop. Å andra sidan är han någorlunda jämnårig med Puck och Einar, vilka verkar vara runt 25-30 (åtminstone den senare eftersom de är barndomskamrater).
Sedan så har vi ju det här med att han aldrig verkar åldras; om han verkligen är så pass ung som knappt 30 när bokserien tar sin början, innebär det att han borde vara i 70-årsåldern när den slutar, och jag har då verkligen inte fått något intryck av att han skulle ha gått och blivit folkpensionär på vägen.
Vad tror ni andra Langläsare om det här? Nämns det i någon av böckerna något om hans ålder som jag har missat? Kom gärna med era teorier, det vore kul att få till en Lang-diskussion igen 🙂
* Jag syftar alltså på att boken utspelar sig 1947, inte att den gavs ut då. I egenskap av Langnörd vet jag mycket väl att MLIE kom 1949 så ni behöver inte påpeka det för mig 🙂
Å vad spännande! Jag har faktiskt aldrig tänkt på det, men nu kommer jag förstås göra det 🙂 Du har helt rätt i att han bör vara snart 30 i debuten och det är väldigt ungt för den position han redan har. Åldras tycker jag inte heller att han gör, visst blir han äldre än 30, men han känns aldrig mer än kanske max 45. Jag kan inte minnas några åldersmarkörer (mer än de du nämner), men visst bör han ha beskrivits av människor som möter honom så att man hade uppfattat honom som gammal om hon skrivit honom i ett normalt åldrande. Jag ska absolut fundera vidare på det här (och kanske kasta mig ut i någon strategisk omläsning av någon senare bok för att se om han verkar åldrig). Vad säger ni andra, har ni funderat över Christers ålder och kanske till och med hittat några ledtrådar?
Vad roligt att hitta denna sida. Har inte läst alla kommentarer och blev sorgsen när de börjar 2014, men lättad när det finns fram till för ett år Sedan.Tidigare har jag läst de böcker som verkar spännande men nu via Storytel håller jag på att beta av hela serien. Till skillnad mot er upptäckte jag att jag vill läsa enligt kronologisk utgivning. För mig blev det konstigt med hur Puck och Einar eller Camilla är eller inte är med. Blev lite konstigt då jag läst en nyare bok och backade för att hitta när Camilla kom med, nr 11 Ofärd i huset bor. Sedan läste jag upp till sista boken och efter sista boken började jag på nr 1. Har därför ganska nyligen läst nr 5 Rosor kyssar och döden. Boken när Christer Wijk ska förlova sig med Gabriella Malmer. I boken stammade Einar: Förlova dig… Christer? Vid snart fyrti års ålder… Han uppges vara 15 år äldre än Gabriella och om jag inte minns helt fel uppges han längre in i boken vara 38 år. Men det kan vara så att jag helt enkelt försökt räkna ut det eftersom att Einar uppger att Gabriella förmodligen är 23 el 24 år. Och då Christer Wijk är 15 år äldre borde han vara 38 el 39 år men jag kan inte minnas att det uppges när boken utspelar dig och det fick mig att börja bläddra i boken igen för att försöka få fram Christers ålder.
I boken framkommer det att Gabriella Malmer var 15 år 1945 när hennes pappa dog. Lätt uträknat blir att hon är född 1930.
Då ska Christer Wijk vara född 1915.
Han borde vara något äldre än Einar och Puck. Jag har reagerart på att Christer kallar Puck lilla/kära barn.
Mördaren ljuger inte ensam utspelar sig 1947 då Christer Wijk är 32 år.
Jag vet att det i en eller flera böcker uppges ålder på Puck, men kan inte komma på i vilken/vilka och har ändå bläddrat i början på de första böckerna utan att hitta det igen. Så det är nog längre in än vad jag vill bläddra nu. Nu vill jag läsa vidare på Mörkögda augustinatt. Sen Kung Liljekonvalje av dungen och efter den Farliga drömmar. Då har jag sorgset nog läst alla böckerna. Älskar böckerna, miljön och Maria Langs målande beskrivning av personer och miljö.
Hoppas att mitt inlägg passar in och får vara med. Vet inte om jag klampar in i en sluten klubb.
Välkommen hit! Här är alla välkomna med sina tankar om Maria Lang och hennes böcker 🙂 Tack för ditt inlägg om din läsning och upplevelse av böckerna. Själv läste jag böckerna första gången i total oordning, jag läste det som fanns hos släktingar och det var främst de senare böckerna. Puck och Einar kom in i bilden först senare för mig. Jag har också läst en gång i ordning. Nuförtiden läser jag om enstaka böcker när andan faller på och då passar årstidsläsning riktigt bra för mig.
Hej där, ännu ett inlägg från mig. Jag har precis läst Margaretha Fahlgrens biografi över Lang, Ett dubbelt liv. Jag undrar om du (eller vem som helst som råkar läsa det här inlägget) har läst den, och i så fall vad du/ni tyckte? Själv tycker jag det var rätt så intressant läsning. Boken skulle dock ha mått bra av att redigeras en aning, för det förekommer en hel del onödiga upprepningar. Det känns också lite märkligt att Lang genomgående refereras till som ”Dagmar”. Enligt min åsikt är det för informellt för en biografi av det här slaget att enbart använda förnamnet på den person som man forskar om. Men det där är ju mest kosmetika och på det stora hela får vi en inblick i Langs liv och hur hon var som person. Jag vill inte spoila så jag ska inte gå in alltför mycket i detalj, men det är en inte särskilt sympatisk bild som målas upp.
Hej! Jag har inte läst den boken, men ska nog göra det (med dina kommentarer i bakhuvudet). Det kanske finns någon annan här som läst den?