Jag och Maria, en förtvivlad kärlekshistoria

Under en period av mitt liv – det måste vara (häpnadsväckande) 20 år sedan nu – dammsög jag varje bokhylla i släkten efter Lang-deckare (och de stod där i en överraskande omfattning). Det var starten till ett maniskt samlande som renderat mig en nära på komplett Langsamling idag.

Jag älskar Maria Langs böcker med en brinnande passion men förstås inte reservationslöst. Vissa böcker är helt enkelt inte särskilt bra och ibland blir det obehagligt att ställas inför tidens stereotyper i form av den kroknästa judiske girigbuken eller den känslomässigt snedvridna lesbiska kvinnan. Men det är trots allt ett tidsdokument och jag tycker även att Lang ganska ofta också krossar fördomar och föreställningar om det normala.

Maria Lang har den mysrysliga kvaliteten som jag tycker så mycket om, som jag söker men så sällan eller aldrig hittar någon annanstans. Kanske för att vi har en historia ihop som jag inte har med någon annan författare. För det där samlandet jag ägnade mig åt för 20 år sen var inte bara en jakt på lässlukarböcker, det var också en flykt. Jag vet inte hur många timmar jag spenderade på en bänk i en skog bortanför en skola som jag hatade med sorglig intensitet. Den totala och skamfyllda ensamheten och så Körsbär i november. Inte sällan med tårarna rinnande ner för kinderna men ändå alltid trygg djupt inne i den där boken jag släpade runt. Maria Lang har hållit mig i handen så många gånger att det känns som hemma när jag läser hennes böcker idag. Antagligen är det därför jag fortsätter låta dem stötta mig genom trötthet och sjukdom (om Lang som medicin kan du läsa här) och depression. Och semester och glädje och vardag.

Idag är vi ett gäng som ska skriva om vår Maria Lang och om våra erfarenheter av hennes böcker, Dagmar Lange får ett rungande grattis på 100-årsdagen från oss några dagar i förskott, det är hon verkligen värd.

10 Replies on “Jag och Maria, en förtvivlad kärlekshistoria

  1. Jag förstår känslan, fast det förhållandet hade jag med andra författare. Min bekantskap med Maria startade låååångt senare. Mer om det i mitt inlägg (som jag är lite nervös för eftersom det blev så långt…)

  2. Åh, ja skoltiden – ingen favorittid i livet. För det mesta iallafall 😉 Personligen flydde jag hellre iväg ut i naturen med syrran än in i en bok – “tyvärr” – men som tur är finns böckerna kvar att användas som eskapistisk meducin för resten av livet! /Kriss

  3. Rolig läsning och härligt initiativ med Maria Langdag.
    Hälsningar Lisbet och Lena författare till Maria Lang biografin – Maria Lang vår första deckardrottning.

    1. Jätteroligt att ni gillar! Jag ska med stor glädje läsa er biografi när jag kan lägga vantarna på den 🙂

  4. Ska bli fint att få uppleva Lang genom era ögon! Älskade och slukade också böckerna då för drygt 20 år sedan men har inte kommit mig för att läsa på senare år. Kanske är dags?

Leave a Reply

Your email address will not be published.*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.