Allt det jag fastnar för i den här boken och i mig själv… Så mycket! Så bra!
- Att det som jag tror ska vara en bok om barnlängtan och kamp är det men också så mycket mer!
- Att Klara Zimmergren inleder boken så himla stenhårt och osentimentalt att jag gråter redan på sidan 16.
- Att jag uppenbarligen tänker så mycket på att min katt, som jag älskar mer än jag trodde var möjligt, nyss fyllt tio hela år och logiskt sett inte har hundra kvar att leva, att Klaras berättelse om sin hund rör mig till tårar utan ansträngning. Och hur hon beskriver sorgen efter ett djupt älskat djur så bra.
- Att hon verkligen får med hur förhållandet mellan att längta ett barn och att längta en hund (eller katt eller hamster eller) är så komplext. Att det spelar roll att nyss nämnda katt föddes samma dag som vi fick vårt första missfall och kom till oss den sommaren för att läka oss. Att hon låg vid min mage och spann när jag bar barnen jag skulle få föda och att de älskar henne mer än livet, tillber.
- Att jag är helt oförberedd på hur den här boken skulle beröra mig, det borde jag naturligtvis inte ha varit.
- Att Klara Zimmergren inte bara är en av de roligaste kvinnorna i det här landet, hon är en av de klokaste också, och så formulerar hon sig med precision, det går säkert hand i hand.
- Att jag älskar den här boken en hel del.
Längtan bor i mina steg av Klara Zimmergren. Forum
Du skriver så underbart att jag vill ge dig en stor kram, köpa Klaras bok och gråta rakt ut. På samma gång.
Tack snälla Karin!
Om du inte redan har lyssnat på det kan jag varmt rekommendera hennes Sommarprat för några år sedan. Då pratar hon om sin barnlängtan, otroligt bra.
Hon skriver om reaktionerna efter sommarpratarna och när hon var med i tv-promenad angående det, mycket intressant. Ska nog försöka leta upp och lyssna någon gång. Tack för påminnelsen!