Jag och ljudboken, del 978

En vecka i somras trodde jag att jag hittat den ultimata användningen för ljudböckerna som jag har så evinnerligt svårt för. En kan ju tycka att jag borde ha gett upp för länge sen. När inte ens Stephen Frys superba läsning av Harry Potter hjälpte liksom. Jag måste ju inte inta böcker hela jäkla tiden. Men jag gnetar vidare och i somras trodde jag som sagt att jag såg ljusningen.

Jag laddade in Fyren mellan haven av Stedman i telefonen och begav mig ut i löpspåret, fast besluten om att inte tänka (jag orkar inte, gud vad tråkigt det är, jag dör, vatten, jag måste ha vatten…) så sjukt mycket utan springa och lyssna helt enkelt. Och det funkade! Jag sprang, lyssnade och sprang möjligen till och med lite längre för att lyssna lite mer. Hurra!

Men säg den lycka som varar. Sen kom nämligen hettan och tvingade upp mig i ottan istället. Springa i eftermiddagssolen var liksom inte görbart så jag klev upp svintidigt och sprang istället. Fördelen är att jag numera robotspringer utan minsta tanke pga mördande trötthet. Det har varit jättebra för min löpa hela varvet-disciplin men förödande för ljudbokslyssnandet. Orka samla tankarna till att ta in intrigtrådar eller ens ord klockan 6 på morgonen den som kan. Jag kan inte så det lilla projektet dog lite där. Kanske en annan gång, kanske på löpbandet i vinter för där behövs all distraktion jag kan få. Det är tråkigt på riktigt det.

2 tankar på “Jag och ljudboken, del 978”

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.