Sommaren då jag skulle bli lättsam

Nej, när det kommer till litteratur är jag inte särskilt lättsam, det ska erkännas. Jag gillar mörkret och saker som trasas sönder. I verkligheten inte lika mycket förstås. Läsningen är väl min ventil, där jag får leva ut min svarta sida vid sidan av det oerhört svensoniga föräldraskapslivet jag lever, i radhus, i småstad, som kommunanställd. Ni fattar!

Vid några enskilda tillfällen blir detta förhållningssätt lite problematiskt. Som när bokcirkeln jag håller i önskar sig “något lite mindre mörkt och otäckt” eller när biblioteksbesökare efterfrågar något som är lite “mysroligt som hon Brunk Holmqvist” och jag liksom står lite handfallen. Så jag bestämde mig för att den här sommaren var den då jag skulle läsa lite lättsamt. Också.

Jag läste Expedition L som jag redan skrivit om. Och så Läsarna i Broken Wheel rekommenderar som jag recenserar i eftermiddag och Mitt liv som pingvin vars recension dyker upp i helgen. Dessutom hann jag med en trio böcker som inte får någon egen recension utan får nöja sig med en liten sammanfattning här:

  • Släktfeber av Sara Paborn. När faster dör samlas släkten, högst ovilligt, i sommarstugan. Det ska förberedas begravning och så blir det ju så att ett och annat måste redas ut. Det är mörk igenkänningshumor om hur det är att ingå i en (ytterst dysfunktionell) familj. Rolig! 
  • Fallet med de försvunna böckerna av Ian Sansom. För såna som gillar böcker. Om en bibliotekarie och boknörd som blir bestulen på såväl drömjobb som biblioteksböcker. Dråplig humor med mycket kärlek, helt ok men jag orkar mig inte vidare i serien.
  • Den blå vänthallen av Viveca Lärn. Snöstorm i Göteborg, det vet vi ju alla hur det går… Mysig, lättsam bok om Markus, en tillknäppt bibliotekarie (!) som plötsligt står öga mot öga med Samantha som bestämmer sig för att de ska leva tillsammans. Det är kärlek vid första ögonkastet för Samantha och inte riktigt från Markus… Helt ok mysläsning, men inte riktigt min grej.

Slutgiltigt omdöme? Ja, det är väl trevligt och flera av böckerna tyckte jag var helt ok. Men jag saknar något, troligen eländet. Det är inte min kopp te helt enkelt och jag kommer inte byta läsinriktning efter den här sommaren. Alla måste faktiskt inte läsa allt men jag testar gärna lite av det mesta, och nu har jag i alla fall en liten depå att tipsa om när behov uppstår. Och bokcirkeln cirklar Läsarna i Broken Wheel i höst. Också. Tillsammans med lite mindre lättsamt från Gaiman och Delacourt

6 Replies on “Sommaren då jag skulle bli lättsam

    1. Det är absolut bra att testa, då slipper en bli sådär fördomsfull och till exempel missa “En man som Ove” för att en tror att den är som “Hundraåringen som klev ut genom ett fönster…” (som en inte läst men tror sig inte gilla) som jag nästan gjorde…

  1. Intressant – jag läste Fallet med de försvunna böckerna i vintras: http://jsprbok.blogspot.com/2014/01/2-ian-sansom-fallet-med-de-forsvunna.html och var rätt besviken. Kanske jag hade för höga förväntningar på något som jag tyckte borde varit min tekopp.

    Släktfeber läste jag för några år sedan (före bloggen) och minns lite vagt som att jag tyckte den var bra.

    Viveca Lärn tror jag är ett utmärkt tips för den som vill ha något som påminner om Karin Brunk Holmqvist. Jag har bara läst de fyra första om Saltön, men de var helt OK i sin mysgenre.

    1. Jag hade ju absolut inga förväntningar över huvud taget när jag läste Sansom, mer än att jag inte riktigt trodde att det skulle vara något för mig. Och det var det ju inte heller, men en helt ok bok för någon annan lyder mitt korta slutomdöme 🙂

      Jättebra det du säger om Lärn, jag har själv inte läst Brunk Holmqvist och det är som sagt jättebra att ha något liknande att tipsa om på jobbet.

Leave a Reply

Your email address will not be published.*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.