Ungefär så här känner jag idag

Och så var det bara att försöka resa sig och samla ihop småbitarna då. Igen. Bara att försöka förstå att ett parti med rasistisk tankegrund är tredje störst i vår riksdag. Så oerhört sorgligt.

Kampen för medmänsklighet går vidare. På något sätt.

9 tankar på “Ungefär så här känner jag idag”

    • Det är riktigt svårt att komma igång och ge sig ut bland grannarna när en vet sånt. Det här får vara en tung dag, sen gäller det att hitta strategier för att gå vidare.

      Svara
  1. Jag är ledsen, lite stum och på väg att bli heligt förbannad. Nästan tjugo procent av de i mitt bostadsområde röstade på SD och igår kväll ville jag flytta härifrån bums. Min pojkvän försökte lugna ner mig och säga att jag kanske inte borde börja packa just där och då. Även om han förstod känslan.

    Tror jag måste börja engagera mig politiskt. Det är inte längre försvarbart att bara se på när det här händer, historien kommer döma oss som bara lutade oss tillbaka. Såsom den gjort förut.

    Svara
    • Jag är också som bedövad, och så ledsen. I mitt valdistrikt ligger vi lite över rikssnittet på ca 14 % för SD och redan det är så obehagligt att jag knappt vill gå ut. Jag förstår din känsla.

      Jag tror också att vi måste engagera oss, vi måste tala med högre röster och göra det hela tiden. Frågan är bara hur och var, just i detta nu känns allt så djupt hopplöst. Jag hoppas på ny kraft och nya tankar imorgon.

      Svara
  2. Det är så otroligt deprimerande. Jag kunde liksom inte greppa nyheten igår kväll när jag gick in för att se valresultatet. Just nu är jag så glad över att inte bo hemma i Sverige så jag kan få lite distans till det.

    Svara
    • Det har faktiskt varit väldigt jobbigt att möta verkligheten idag, hade hellre tillbringar dagen under en sten än bland massor av människor… Men vi får bita ihop och samla ihop oss till kamp, imorgon.

      Svara
  3. Kampen måste gå vidare! Måste! Och jag är så oerhört besviken på Sverige! Jag är besviken på de som sägs missnöjesrösta på SD i och med att man kan visa missnöje på annat sätt (blankröst)! Och jag är även besviken på de där som stannar hemma och inte röstar alls!

    Men nu måste partierna ta diskussion på ett respektfullt sätt (för det är en del av lösningen tror jag)!

    Svara
    • Jag är också väldigt besviken och ledsen just nu. Men när den sorgeperioden är slut måste vi som sagt resa oss upp och fortsätta prata med varandra. Och så tvingas vi nog inse att problemet är större än 13% SD-röster, det handlar om samhällsklimat och samtalston och det måste vi alla ta tag i.

      Svara

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.