Sanningen

Dags att avslöja sanningen om sanningarna och lögnen.

Min katt Buffy är en akademiskt ryktbar misse som fått omnämnande och tack i två avhandlingar.
Självklart sant! Om två kattföräldrar får chansen att doktorera och har orken att slutföra arbetet så har de naturligtvis vett nog att tacka katten 😉

Vid min första förlossning gick det så illa att jag fördes till operationssal efteråt, men tack vare att sköterskan som precis gick på sitt skift kom direkt från en akupunktur-kurs i Kina kunde jag få en nål i tån som löste problemet och räddade mig från operationen.
Också helt sant. Det var hennes första arbetspass efter resan, det är knappt så jag tror det själv men så var det faktiskt.

Jag har en gång dansat och sjungit på scen med dansbandsdrottningen Lotta Engberg.
Jodå, jag var väl sisådär 12 år och det var nog lite pinsamt men vi var ett helt gäng så jag överlevde 😉 Det var i samband med ett uppträdande i mitt mycket lilla barndomssamhälle och jag kan för mitt liv inte komma ihåg när och varför. Bildbevis finns.

Jag äger som sagt (och älskar bortom rimlighetens gräns) idag en katt men var faktiskt ända till 26 års ålder på gränsen till paniskt rädd för katter. Hundar däremot har jag alltid älskat.
Jag har alltid varit rädd för katter och träffade dessutom några riktiga skräckexemplar som barn. Jag kunde inte skaffa hund vilket var det jag helst ville då vi bodde i lägenhet så det fick bli en perserkatt istället. Hon har botat mig från min kattskräck tack och lov.

Jag är galet höjdrädd men har en gång trotsat min höjdrädsla nog mycket för att åka upp i Eiffeltornet, och det var helt ok, jag vågade till och med titta (nästan).
Höjdrädd är jag men jag har aldrig ens varit i Frankrike 😉

Sugen på fler hemligheter? Missa inte inläggen i Kulturkollos nyss avslutade temavecka!

5 tankar på “Sanningen”

    • Det var min moderkaka som inte lossnade efter en väldigt långdragen och rent ut sagt förfärlig förlossning. Sköterskan kom in tillsammans med några kollegor (det var rätt kritiskt läge så det var folk överallt som jag minns det) och hon bad att få testa en grej som hon lärt sig på kursen. Så hon satte en nål i tån innan de rullade ut mig mot operationssalen och utanför dörren vred hon på nålen och moderkakan lossnade. Tilläggas bör att jag testat akupunktur tidigare under förlossningen utan att känna någon effekt alls. Jag var djupt tacksam över detta sammanträffande kan jag säga.

      Svara

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.