Tröst

Veckans tema på Kulturkollo är “Döden, döden, döden” och det är förstås lite tungt. Där döden finns finns också behovet av tröst. Därför tänker jag idag berätta om hur min tröst ser ut.

Tröst för mig är det bekanta. Det är hemma, i sängen eller soffan med en filt, varmsockor och choklad. Det är böcker jag redan läst av Maria Lang och Jane Austen. Den är musik jag lyssnat på sen barndomen, av Kenny Rogers och Queen (Johnny Cash om jag behöver gå ner mig i sorgen för att kunna vända tillbaka). Det är Mozarts Requiem. Love actually, Stolthet och fördom, Övertalning. Det är Herr Muffin och Det är något bortom bergen. Och så är det tid, mest av allt tid att hitta tillbaka.

Hur ser din tröst ut?

Det är något bortom bergen, 

bortom blommorna och sången, 

det är något bakom stjärnor, 

bakom heta hjärtat mitt. 

Hören – något går och viskar, 

går och lockar mig och beder: 

Kom till oss, 

ty denna jorden den är icke riket ditt!

Ur Omkring tiggarn från Luossa av Dan Andersson

 

Leave a Reply

Your email address will not be published.*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.