Tänk Bridget Jones men utan viktnoja (Tack! TACK!). Tänk verkliga livet sätter käppar i hjulet men sen återses de efter massor av år och kanske kan det ordna upp sig, eller inte. Tänk ett knepigt slentrianarbetsliv, fina vänskapsrelationer och en kärleksrelation som precis hamnat på sophögen.
You had me at hello är charmig. Den är smårolig och romantisk och välskriven och feelgood så att själen liksom sveps in i en varm mjuk filt utan fläckar. Och jag vet att det är mitt fel men jag blir inte berörd. Jag är nog helt enkelt inte romantisk eller må bra-kompatibel. Men det är en bra bok, och jag rekommenderar den varmt till alla er som vet att förstå fina människor när ni träffar dem. Det är sjukt mycket bättre än mycket annat under etiketten feelgood, det är jag i alla fall förmögen att se…
Feelgood i all ära men det verkar vara ett väldigt stort spann i den kategorin. Fast du fick i a f mig att bli lite nyfiken på boken, så jag kanske faktiskt ger den en chans.
Läs! Den är mysig och läsvärd, till och med för feelgoodskeptiker som jag 😉
Så vi behöver inte börja kalla dig feelgood-Helena ännu alltså? Men det finns hopp, det hör jag… 😉
Inte riktigt än kanske 😉 Men jag har väl börjat röra mig lite bort ifrån mitt kategoriska dissande kan vi säga…