Ibland behöver jag få grotta ner mig i min egen svartsyn, få känna igen mig och förfasas och känna släktskap samtidigt som en liten gnutta ”sådär illa däran är jag i alla fall inte”. Då läser jag Åsa Grennvalls pricksäkra serier. Följande tyckte jag om hennes bok Elfriede – en dystopi:
[su_quote]Åsa Grennvalls bilder är magnifika, varje linje i Elfriedes ansikte mejslar fram hennes inre elände. Och texten är ren poesi, alldeles, alldeles underbart. Elfriedes flyta ovanför-tonfall visar arbetsplats och privatliv i ett löjets skimmer och det är nog en väldigt tur det, annars skulle en möjligen inte stå ut inne i boken.[/su_quote]
Detta är ett inlägg i Fiktiviteters läskalender 20144. Utan egentlig koppling till julen i annat än formen, bara en himla massa lästips.