Jag låter poesin tala för sig själv…
Ett första poetiskt försök
Inte längre hemma
och runt mig faller världen
Vill gå hem
Och ett andra, på engelska
Broken monsters
Half a king
Life after life
Dust
Detta inlägg är en del av #bokryggspoesimedkulturkollo
Du har just blivit dubbad till bokryggspoet!
Känns mycket fint!
Oj den första gillar jag ! 🙂
Den första är min favorit också, kul att du gillade 🙂
Åh, den där första … Jag känner så mycket. Den träffade. Tack.
Men åh så fint, tack!
Fin poesi, den första är extra fin, den berör.
Tack! Det är inspirerande att plocka med bokryggarna, blir nästan sugen på att skriva ”riktig” poesi igen…
Helena – du är, inte oväntat, en poet!
Tack snälla Anna!
Så bra båda två!
Tack! Så fint att du tycker om.
Den första är ju strålande! Jag riktigt känner hur jag vill gå hem!
Tack!