Den har mycket som talar emot den – det är fantasy, den är svintjock, den är en del av en serie som inte är avslutad. Vad som över huvud taget drev mig att läsa är höljt i dunkel. Ibland är jag helt enkelt lättledd.
Och en himla tur är väl det. Odinsbarn är så bra, jag snabbslukade varenda sida av de där 662! Jag tycker så mycket om Hirka och jag fascineras av de som finns runt henne, av kraften, stenarna, myterna och de väldigt mänskliga känslorna. Det är sagatid och magi, allt det där som jag tror mig ha svårt för men det är så avväpnande bra att jag kapitulerar direkt.
Och nu sitter jag här och väntar på nästa del. Som jag sa att jag inte skulle göra igen. Dumheter! Fina dumheter…
[su_note note_color=”#dafdf5″]
ODINSBARN
Författare: Siri Petterssen
Förlag: B. Wahlströms (2015)
Översättare: Ylva Kempe
Första delen i serien Korpringarna.
Köp t.ex. hos Bokus och Adlibris.
Läs också Carolinas och Lottas diskussion om boken på Kulturkollo och Eli läser och skrivers invändning som jag håller med om, också[/su_note]
Vad kul att du gillade den. En fantastisk fantasy tycker jag. 🙂
Riktigt bra!
Jag längtar som en galning efter nästa del!
Jag också!
Åh, men det är omslaget såklart! Så otroligt, otroligt snyggt 🙂
Men lite obehagligt också… På ett bra sätt 🙂
Absolut obehagligt också. Iögonfallande. En kan inte *inte* bli nyfiken på boken..
Så är det absolut.