Egentligen har jag ju läst det mesta i den här boken redan, som reportage i Dagens nyheter. Och redan då, första gången var det så hemskt att jag nästan inte orkade. Men jag gjorde det igen för att jag måste.
Kanske är det för att jag läst berättelserna tidigare som för- och efterord griper mig starkast. De där funderingarna kring hur vi ska kunna stå till svars inför våra barnbarn. Hur vi ska kunna försvara murarna vi byggt kring vår klubb/union. Rakbladsstaketet… Jag orkar inte tänka på det. Men måste.
Alla dessa människor i olika stadier av flykt från en fasansfull verklighet av krig, våld, tortyr och död. Alla dessa människor som längtar till Sverige för att det är så fint och tryggt och vänligt här. Och så finns det här så väldigt mycket att jobba med, så många som röstar på ett parti som har som enda uttalad drivkraft att hålla dessa människor borta. Och all denna vardagssnålhet – rasismen, isärhållandet… Vi har så mycket att göra innan jag kan ta till mig av deras tilltro och känna stolthet. Men vi gör väl så gott vi kan antar jag, vi är många som klampar runt i vardagen och försöker balansera de där slentrianmässiga”de är alldeles för många” och ”vi kan inte ta emot hur många som helst” när vi kan och orkar. Och kanske är det det som gör det bärbart att de tror så gott om oss. Förhoppningen om att vi en dag ska bli värdiga deras förtroende.
Boken slänger tillbaka mig i den där politiska depressionen jag brottas med, men det är den värd. För att jag måste brottas. Och efterordet ger mig lite hopp, påminner om att det finns saker att vara stolt över – en politik som möjliggör att många får en fristad här och människor som kämpar för att göra Sverige till ett bättre land. Jag lägger inte ner Drömmen om Sverige med en uppgiven suck, jag gör det med någon sorts känsla av tillförsikt. En förhoppning.
Niklas Orrenius och fotograf Anders Hansson tilldelades nyligen Röda korsets journalistpris för reportageserien Drömmen om Sverige.
[su_note note_color=”#dafdf5″]
DRÖMMEN OM SVERIGE
Författare: Niklas Orrenius
Förlag: Natur & Kultur (2014)
Köp t.ex. hos Bokus och Adlibris.
Andra som skrivit om boken: Enligt O[/su_note]
och SD bara växer och blir större, nu 15 procent… suck!
Så oerhört, oerhört deprimerande.