Kärleksförklaring till ett matlagningsprogram

Mitt husorgan TVdags har hyllat programmet, senast här. Men det var faktiskt inte så jag hittade fram till den Australiensiska versionen av Masterchef . Jag gillar att se folk laga mat, och jag har sett lite matlagningsprogram här och lite där men det dyker alltid upp någon Gordon Ramsey (-liknande karaktär) och skriker vildsint på folk. Så när jag för några veckor sen inte mådde så väldigt bra, var trött och deppig och less på att läsa (jo, det händer) så hamnade jag av en slump mitt i ett avsnitt av Masterchef Australia på någon kanal jag inte visste att jag hade. Och det var allt som krävdes. Nu ser jag så snart jag har tid.

Varför? Jo, de är snälla mot varandra! Det kan låta fånigt men det är så oerhört ovanligt att jag inte kan komma på ett enda annat matprogram (eller annat program?) som handlar om det – att laga mat, lära sig och respektera varandra. Det är alltså en tävling där ingen skriker på någon annan ens om det nyss varit en grupptävling och en i gruppen ställt till det obegripligt mycket för de andra och någon åker hem. Inte ens den som åker hem gör det krossad.

Inte ens när de tar in någon sorts demonkock är hen (det är oftast en han vilket är den enda bristen jag hittat i det här programmet, kanske är det inte representativt för alla säsonger…) särskilt arg. En auktoritet visst, men också en person som går omkring bland deltagarna och pratar med dem om deras barn och blir tårögd och hjälper dem att hitta sin inre drivkraft. Och domarna älskar mat, verkar älska varenda en som deltar i tävlingen, gillar varandra. Och jag älskar dem, allihop. Det är så vilsamt. Snällhet ska inte underskattas. Jag vill numera flytta till Australien och bo där för evigt eftersom jag är övertygad om att alla där måste vara som alla i Masterchef Australien. Och så är där varmt…

6 Replies on “Kärleksförklaring till ett matlagningsprogram

  1. Jag brukade titta på brittiska Master Chef och det är ju också sådär snällt. Alla älskar att laga mat och domarna är inte elaka mot deltagarna. Jag har aldrig tagit mig igenom ett avsnitt av svenska eller amerikanska. Elakheter i tv är jag trött på.

    1. Jag har sett något avsnitt av den amerikanska varianten, men gett upp vid reklampaus eftersom de är så elaka och hårda, den svenska har jag aldrig ens försökt se. Ska absolut testa den brittiska också nu när du säger sådär 🙂

  2. Jag älskar också Masterchef Australia och har sett de flesta av säsongerna. Det är få program där de andra deltagarna ibland gråter när deras konkurrenter röstas ut. Och ja, det har fått även mig att vilja flytta dit :-).
    Det är mest män som kommer på besök men i vissa säsonger har Kylie Wong få ta lite större plats än det vanliga gästinhoppet och Maggie Beer är en annan kvinna som brukar komma någon gång under varje säsong.
    Den brittiska varianten är snäll men blev lite för torr för mig tillslut.

    1. Ja, jag har anat det där med mansdominansen, men Kylie Wong och Maggie Beer och deras kompetens är bra inslag, och häromdagen såg jag en supercool efterrättsexpert som visade deltagarna hur en gjorde värsta bautarätten inklusive ätbar sked.

  3. Gillar verkligen den h är serien – just av de anledningar du nämner – de är ju schyssta! Kul att du hyllar dem med ett inlägg – det är de väl värda!

    1. Jag blir lite varm i hjärtat över alla reaktioner här och på facebook på det här inlägget, att vi är många som gillar det schyssta. De är värda ett inlägg och vi är värda att få omge oss av snällheten.

Leave a Reply

Your email address will not be published.*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.