Det andra könet

Det här var en av de böcker jag valde att låta ingå i min sommartegelstenläsning. En feministisk klassiker helt enkelt, oundgänglig för alla oss som vill lära oss mer om grunden.

det-andra-konet

Jag slogs många gånger under läsningen av hur modig och modern Simone de Beavoir var. Hur hon för första gången (det var första gången) beskrev vad det innebar att vara kvinna på ett teoretiskt sätt. 

Hon sätter fingret på smärtpunkterna och hon genomskådar. Ibland stör jag mig på det generaliserande draget, att kvinnor skulle ha samma upplevelser av allt, men det är samtidigt det som gör det möjligt för mig att se erfarenheter jag trott var mina alldeles egna i ett sammanhang. 

Hon skriver med lätthet vilket inte gör texten svårforcerad ens när den är teoretisk, i alla fall inte om en som jag förväntat sig något riktigt krångligt. Boken i sig bevisar sin egen tes i och med att författaren verkligen lägger sig vinn om att skriva ett heltäckande verk. Det duger inte att vara medioker när en är kvinna, och den oberättade kvinnohistorier hänger på utförandet. Det är oerhört ambitiöst.

Jag är glad att jag äntligen tog mig tid att läsa, särskilt kapitlen om flickors uppväxt och den inledande diskussionen kommer jag återvända till. Det andra könet är en ständigt aktuell kunskapsbank som jag är tacksam att jag nu kan gräva ur. Och som sagt, jag kommer återvända. 

DET ANDRA KÖNET
Författare: Simone de Beauvoir
Förlag: Norstedts (2006)
Översättare: Adam Inczedy-Gombos, Åsa Moberg, originaltitel: Le Deuxieme Sexe
Köp den t.ex. här eller här.

Att skriva

Den här veckan handlar om skrivande på Kulturkollo och så också veckans tisdagsutmaning.

1) Berätta något om ditt skrivande – vad skriver du (blogg, poesi, brev)? Var skriver du? När skriver du? Hur? Varför?
Jag skriver dagligen om vi räknar bloggskrivandet och det tycker jag att vi bör. I perioder skriver jag också skönlitterärt vilket är sen länge, det har jag gjort sen jag lärde mig skriva. Jag har några halvtänkta romaner i byrålådan och en roman som är typ färdig men som jag naturligtvis aldrig blir riktigt nöjd med. Och så alla gamla dikter, noveller och embryon till texter av en eller annan sort. Så många ord som blivit fästa på papper och väntar på att hitta sin plats… Skrivandet är en livsnödvändighet för mig och bloggen hjälper mig att få ur mig min skrivenergi när jag inte förmår rikta den åt andra håll. När jag skrev vetenskapligt fungerade bloggen som den där platsen där jag själv bestämde vad och hur jag fick skriva.

2) Dela med dig av din bästa skrivinspiration – har du en favorithandbok eller ett knep för att få igång bokstäverna?
Min allra bästa inspiration är romaner där skrivandet står i centrum, eller i alla fall spelar en viktig roll. Som i Författaren i familjen, Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskande och Fangirl. När jag slår igen en sån bok kan jag inte värja mig från skapandelustan.

It’s not me It’s you

its-not-me-its-youMin enda fråga på detta är egentligen “när kommer Mhairi McFarlane med en ny bok?” Jag känner väldigt starkt att jag vill ha minst en av hennes titlar stående oläst i mitt hem vid alla tillfällen. Och nu har jag läst alla tre som finns utgivna.

Jag älskar verkligen Mhairi McFarlanes sätt att skriva, humorn, hur hon skapar sina karaktärer (vanliga i ordets allra bästa betydelse), hur det aldrig är enkelt eller utgången självklar. Hur det är mörkt och faktiskt känns tungt när det inte löser sig även när det inte ens är favoriten det drabbar. Delia är definitivt en favorit. Bästisen Emma är jag inte alls lika säker på och Paul ska vi nog inte prata om. Men ändå gillar jag dem ju allihop, lite som en familj som en inte får välja men typ måste se det bästa hos.

Det är alltid svårt att rangordna böcker, men just nu känns den här som bäst i trion, trots chockerande brist på perserkatt (Luther i Here’s looking at you i salig åminnelse). Nu får ni ursäkta mig, jag måste ta en paus och önskegoogla lite.

PS Det är faktiskt en bok på väg! Who’s that girl ska den heta och den kommer ut i november eller december, eller mars 2016 (bokhandlarna är aningens oense där).

PS 2 It’s not me It’s you kommer i svensk översättning i november!

PS 3 Det här skrev jag för några dagar sen, men sen kom mässan och en chans att träffa Mhairi och fråga henne om den där nya boken (som kommer i maj 2016). Allt om den och det kan du läsa på Kulturkollo lite senare i veckan (jag lovar att säga till när intervjun finns att läsa)

IT’S NOT ME IT’S YOU
Författare: Mhairi McFarlane
Förlag: Harper Collins (2015)
Köp den t.ex. här eller här.
Andra som skrivit om boken: Hyllan

Lördagsrapport från mässan

Det är sent. Jag sitter i sängen på hotellet och äter chips, och liksom bara känner in vilken fantastiskt fin dag det har varit. Vilket jag tycker vi kan vila i en stund eftersom jag inte brukar skriva så många fånga dagen-inlägg eller ens tänka så många såna tankar. Men idag har varit en himla fin dag.

Jag har varit på toppenseminarier varav det allra bästa var det oerhört driviga och inspirerande mötet mellan Tove Folkesson, Ebba Witt-Brattström och Märta Tikkanen (och en av dagens höjdpunkter var definitivt när Märta Tikkanen tittade förbi bloggrummet i jakt på sina glasögon, tala om startstruck!). Allt om det och mina andra seminarier finns att läsa på Kulturkollo.

Men dagen var inte slut där, sen fick jag och Lotta nämligen chansen att lyssna på och sen intervjua Mhairi McFarlane. Det ska ni få läsa mer om till veckan, på Kulturkollo, men jag kan redan nu säga att jag gillar henne ännu mer nu än innan. Och jag gillade henne riktigt väldigt mycket redan förut.

Nu är jag nyss hemkommen från ett roligt, kreativt och framåtblickande redaktionsmöte med Kulturkollo, och jag kan säga så mycket som att vi har mycket kul att se fram emot tillsammans framöver också.

Nu är mässan slut för min del, väskan är packad och imorgon reser jag hem mot värmlandsskogarna igen. Mässan har varit bra, men nu längtar jag hem till mitt och mina. Och med mig bär jag en väldigt massa minnen och inspiration, men också en ohanterligt stor “de här författarna måste jag läsa typ igår”-lista. Precis som det ska vara.

Fredagsrapport från mässan

Dagen kan egentligen sammanfattas kort så jag gör det. Jag har besökt två seminarier, båda riktigt bra och inspirerande. Först ett om kvinnor och galenskap med Anna Jörgensdotter och Karin Johannisson (läs mer om det här) och sedan ett om varför kvinnor saknas i historieböckerna och vad vi kan göra åt det (mer om det finns också på Kulturkollo). Sen har jag hängt en del i bokbloggsrummet och tillsammans med Linda intervjuat nya favoritförfattaren Xiaolu Guo, ska ägna delar av kvällen åt att försöka få ner vårt samtal till en text som ni kan läsa på Kulturkollo nästa vecka.

Jag har också idag hemfallit åt bokköp, men enbart i sparsam utsträckning och som den goda moderns presenter till barnen hemmavid. I övrigt återstår väl inget mer att säga än att jag idag övergav det kultursvarta och hängav mig åt färg istället, som bilden visar.

Torsdagsrapport från mässan

Idag har varit som en vanlig torsdag på mässan för mig. Upp i ottan, sova obekvämt på tåg, anlända bokmässan och förundras över att det är så stort, så mycket folk, att vissa salar gömmer sig jättebra och tar en timme att hitta (för att inte är klok nog att fråga om vägen direkt) och att tröttheten anfaller plötsligt och utan pardon. Och att det här med kaffemingel är en himla bra grej, också.

Jag har varit på tre seminarier idag, där det sas bra saker om bibliotek, marknadsföring och e-böcker (men det är ett riktigt snårigt och uppenbart sårigt ämne det) bland annat. Jag har lunchat i bokbloggsrummet och haft intressanta samtal med mina Kulturkollokompisar och med bloggkollegor och förlagsfolk. Sen har jag kafferepsminglat med en fantastisk mängd fina och intressanta människor, så fina och intressanta att jag glömde att jag ogillar att mingla 😉

Och i år skulle jag inte köpa några böcker alls var tanken. Hm, ja, det gick ju sådär. Jag hade varit 30 minuter på mässan när jag bara sådär lite helt apropå råkade snubbla över The English Bookshop. Det är konstigt, men det där förbisnubblandet slutar alltid med att jag går därifrån med en kasse böcker. Varje år. Sen var det ju kört  ändå så då kunde jag plocka på mig två väldigt lockande böcker från Bokälskarminglet också. Jag vet inte riktigt hur det här ska sluta imorgon…

Jag har en plan!

Bokmässan.jpg

Min tanke var att i år när jag faktiskt är rätt planerad inför bokmässan publicera någon sorts inlägg med tips på programpunkter ni inte får missa och allt det där. Men jag hinner inte! Ni får tro mig på mitt ord, i år har jag en plan.

Jag ser fram emot flera spännande biblioteksseminarier, jag längtar efter att höra Mhairi McFarlane och jag vill lyssna på i alla fall ett seminarium som överraskar och ger mig nya författarskap att utforska.

Bokbloggsmiddagen hoppar jag över i år eftersom jag förutsett och drabbats av den stora tröttheten redan innan mässan. Jag behöver en kväll i hotellsängen medelst god bok och rätt mycket godis för att orka njuta av resten, den kvällen måste bli fredag kväll. Men vi ses ändå hoppas jag, på mingel och i bokbloggsrummet R3 (som jag och mina Kulturkollo-kollegor håller öppet i år) där jag planerar att slöa, blogga och umgås en hel del. Nu ska jag packa (femtio procent av packningen består märkligt nog av diverse laddare…), måla naglar och planera tågläsningen. Imorgon kör vi!

Uppkopplad

uppkopplad-en-guide-till-sociala-mediers-mojligheterJag har skrivit förut om min samhälleliga depression, den har mildrats lite de senaste veckorna i och med de mångas engagemang, men det känns ju fortfarande rätt hopplöst på det stora hela. Jag har nästan helt slutat hänga på twitter, jag kanske har ett konstigt flöde men har det inte blivit väldigt mycket hårdare? Som vänstervriden, antirasistisk feminist finns det mycket att gråta över, eller resa sig mot och göra skillnad. Men hur!?!

Häromveckan läste jag Felicia Margineanus Uppkopplad, en bok om sociala rörelser på sociala medier och de som ligger bakom. Jag kan inte säga att jag nu ligger i startgroparna för att dra igång en kampanj, men boken gav mig hopp. Det finns de som gör något, och faktiskt gör jag det själv också, just nu till exempel, genom att använda min plattform (en av mina bloggar) till att säga vad jag tycker. Det känns faktiskt lite viktigare och lite mer på riktigt efter att ha läst den här boken.

Uppkopplad är en sorts lärobok för alla som tycker att sociala medier bara är strunt, som tycker att ungdomar bara latar sig och som har fått andra saker för sig. Den är lättläst och full av goda exempel.

Läs mer om vad jag tycker på Kulturkollo.

TITEL
Författare: Felicia Margineanu
Förlag: Modernista (2015)
Köp den t.ex. här eller här.

När hundarna kommer

nar-hundarna-kommer

Det tog ingen tid alls för mig att läsa När hundarna kommer. Kanske borde jag ha gett den mer tid, jag vet inte, men det gick bara inte. Det är en sån där bok som läser sig själv och tvingar sig på en om en så snart första sidan är uppslagen.

Jag vill inte säga något om handlingen om vem som är vem och vad och när. Jag tycker, för en gångs skull att baksidestexten säger allt och alldeles lagom lite:

Den här sommaren
älskar
två unga människor
varandra
bortom sans och vett.

Den här sommaren
misshandlas
en ung pojke till döds
vid en stilla insjö.

Så poetiskt vackert, och så nattsvart skitigt hemskt. Precis som hela boken. En bok som kväver och öppnar upp, som lyfter och trycker mig under ytan. Årets bästa bok? En av dem definitivt. Och allt annat än ett Augustpris vore befängt.

NÄR HUNDARNA KOMMER
Författare: Jessica Schiefauer
Förlag:  Bonnier Carlsen (2015)
Köp den t.ex. här eller här.
Andra som skrivit om boken: Enligt O, OARYA

Klicka på bilden för att se var du kan se Jessica Schiefauer på bokmässan

Island!

iceland_geysir

Jag tänkte nog ganska mycket som så att bland mässans teman skulle Ungern bli det svåraste eftersom jag inte läst ungerskt förut. Yttrandefriheten och Island skulle bli en lätt match. Men det var tills jag började tänka.

Jag har läst Egil Skallagrimssons saga och jag har läst Eddan (mestadels Snorres, men också en hel del ur den poetiska). Och så har jag läst Sjón, hans hypnotiskt mystiska Skymningsinferno och hans mer handfast Mani Steinn. Och så har jag läst Steinar Bragi (gillade Kvinnor, fastnade pga omständigheter i Höglandet, ska nog fortsätta nu). Sen är det stopp.

Jag behöver naturligtvis uppdatera mig här, och har tittat i bokmässeprogrammet men mest hittat deckare. Nu är jag inte anti isländska deckare, men där tänker jag helt klart låta Lotta guida mig. Men vad mer? Kan ni tipsa mig om bra isländsk (gärna samtida) litteratur?