Jag inledde läsåret 2015 med Margaret Atwood och Oryx & Crake. Och vilken inledning det var. Första boken är fenomenal i sitt karaktärsbygge och den där hemska världen som är så olik vår och ändå är densamma. Syndaflodens år som jag läste i februari och Maddaddam som blev aprils huvudnummer var inte riktigt lika bra men ändå bildar de tillsammans något som är så nära en perfekt trilogi en kan komma.
Margaret Atwood är en författare som aldrig gjort mig riktigt besviken, trots att jag nu läst ganska mycket av henne – Alias Grace, Rövarbruden (det närmaste en besvikelse jag kommit med henne, men ändå väldigt fascinerande), Kattöga, Penelopiaden, Tjänarinnans berättelse och nämnda Maddaddam-trilogi. Jag kommer definitivt läsa mer under 2016, frågan är bara vad jag ska välja…