29 mars 2024

The truth about forever

Jag trivs alltid väldigt bra i Sarah Dessens världar. Hur hon beskriver vänskaper och familjerelationer som livsviktiga och romantisk kärlek som viktig men ändå underordnad det andra. Och att vänskapen är livsviktig för den romantiska kärleken. Och att det är viktigt att vara snäll mot sig själv, och att det faktiskt finns människor som kan hjälpa en med det, lära en, och det är dem man ska hänga med.

the-truth-about-foreverDet finns alltid hopp hos Sarah Dessen, det tycker jag om. Men sen skriver hon ibland (ca varannan titel?) böcker som går längre, är mer. Böcker som går på djupet med smärta och sorg så stor att den tar över allt. Så som smärta och sorg är och gör, oavsett om du är 16 eller 46. Hon låter sina karaktärer dyka in i det där, den största förlusten, så att jag som läsare kan hänga med men ändå slipper tänka på mitt, på riktigt. Ändå är jag där, mitt i mitt eget, samtidigt som i deras. Det är svårt att förklara på annat sätt än genom att helt enkelt säga att hon är jäkligt bra på det. Att få det att kännas på riktigt. Hon når inte alltid dit men med The truth about forever är hon hela vägen framme vid stupet.

Macy är den som stirrar ut i den där tomheten. Macy som förlorat sin pappa, sett honom dö och nu försöker överleva. Hon gör det genom att eftersträva perfektion i allt hon gör. Hon är den perfekta dottern, den perfekta studenten och den perfekta flickvännen, typ. Jag älskar att det är när hon börjar sommarjobba på världens värsta biblioteksjobb (det är inte så i verkligheten, hoppas jag! Jag satt hela halva boken och kände in det fruktansvärda i att hon inte fick någon introduktion på jobbet, så ansvarslöst av biblioteksledningen 😉 ) som allt börjar rämna, väldigt sakta, till en början nästan omärkligt.

Jag tycker så mycket om Macy. Och hennes syster, pappa och mamma fast hon är svår. Jag gillar Monica och Kristy och Bert. Och Wes. Jag tycker om dem allihop, med möjligt undantag för de där hemska skatorna hon jobbar med på bibblan, dem tycker jag mest synd om, inte ens dem kan jag egentligen ogilla… Jag tror det är det som är Sarah Dessens storhet, förmågan och viljan att skriva alla dessa snälla, vanliga, fina människor. Ibland behöver jag bli påmind om att det faktiskt är så de flesta av oss är i verkligheten…
[su_note note_color=”#dafdf5″]
THE TRUTH ABOUT FOREVER
Författare: Sarah Dessen
Förlag: Puffin (2004)
Köp den t.ex. här eller här.[/su_note]

Fiktiviteter

Fiktiviteter föddes sommaren 2009 och är sedan dess en blogg om böcker och läsning. Främst. Ibland är det också en blogg om tv-serier eller annat populärkulturellt. Jag som skriver här heter Helena. Jag är uppvuxen i och bor numera igen i Värmland (denna litterära pärla till landskap). Jag ägnar tiden åt att vara förälder och bibliotekarie. På fritiden tycker jag om att läsa (förstås!), skriva och promenera i skogen. Läser gör jag förstås en hel del. Jag har en särskild plats i mitt läshjärta för kortromaner och poesi. Det jag läser får gärna vara mörkt, vackert och skitigt. Det måste gripa tag och det bör göra i alla fall aningens ont. Med det sagt så händer det förstås också att jag läser mer lättsmälta och glada böcker, ibland behöver jag mitt fluff!

Visa alla inlägg av Fiktiviteter →

2 tankar på “The truth about forever

  1. Mitt problem med Dessen är att även om jag ser på Goodreads att jag läst den här så kan jag inte urskilja den från de andra böckerna av henne. Jag blandar ihop historier och karaktärer. Gillar som oftast hennes böcker men likriktigheten gör det svårt att separera titlarna.

    1. Jag har samma problem, det är jättesvårt att hålla isär titlarna. Men jag trivs alltid hos Dessen, ibland ännu mer än annars.

Lämna ett svar till Helena Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.