Välkommen hem

valkommen-hemJag har följt med Ninni Schulman till min uppväxtbygd fyra gånger tidigare. Det har varit njutbart och rätt jobbigt. Jag är, som så många av oss, ambivalent inställd till min uppväxtort (det är vackert men jag vill inte komma i närheten, och jag känner mig ledsen över det för att det är så vackert). Det är med en blandning av trygghet och magoro jag läst om älgjakt och vinter och bränder i Hagfors.

När jag tänker på skolan så slutar jag med det rätt snabbt. Jag trivdes inte alls särskilt bra i skolan. Jag var deprimerad och angstig och allmänt jag redan då och skolan fick symbolisera mycket av det som var jobbigt. Därför är en klassåterträff (med medföljande återgång till den jag och vi var) det ultimata skräckscenariot i min värld. Hu! I Ninni Sculmans Välkommen hem är de faktiskt några som går på den där klassträffen. Av outgrundlig anledning. Herregud, varför stannar de inte bara hemma!?! För i Magdalenas klass var det inte bara tonårsangst som pågick. Och nu är en i klassen känd och ska typ skriva en bok… Ni kan ju tänka er!

Välkommen hem är spännande rakt igenom. Jag köper inte slutet och jag tycker att vissa av problemtrådarna bland de återkommande karaktärerna dragits ut lite för långt nu, men det är en bra bok. Inte så fantastiskt bra som Vår egen lilla hemlighet men helt klart läsvärd, obehaglig och spännande. Och egentligen hade inga mord behövts, bara att vara med på den där återträffen är ju skräck nog. Dessutom känns det nu ännu bättre att jag inte gick på min egen.

VÄLKOMMEN HEM
Författare: Ninni Schulman
Förlag: Forum (2016)
Del fem i Hagforsserien, tidigare delar: Flickan med snö i håret, Pojken som slutade gråta, Svara om du hör mig, Vår egen lilla hemlighet
Köp den t.ex. här eller här.

Läs också min intervju med Ninni Schulman från förra våren här.

5 Replies on “Välkommen hem

  1. Så intressant att höra om din ambivalens inför Hagfors! Min farmor och farfar bodde i Uddeholm och jag var där massor som barn. För mig kändes det bara roligt att läsa om orten, men när jag var där var det alltid lov och fest så det blir ju annorlunda 🙂 Jag har bara läst den första boken i serien, nu blev jag sugen på att läsa resten!

  2. Jag igen 🙂
    Glömde säga att jag verkligen förstår att Uddeholm/Hagfors inte är ett bra ställe att växa upp på. Det är verkligen vackert (eller ja, Uddeholm i alla fall 🙂 ) men som ung vill man ju göra annat än bara titta på omgivningarna. Med det sagt är jag lite ledsen över att inte längre ha någon anledning att åka dit.

    1. Kul att du också har erfarenheter därifrån 🙂 Det var ju väldigt blandat, som alla uppväxtställen, visst var bra annat dåligt. Mycket var ju dessutom sånt som hände i mig och som inte platsen kan skyllas för, egentligen… Läs böckerna tycker jag, så får du återbesöka, om än i blodigare form.

Leave a Reply

Your email address will not be published.*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.