Hummelhonung är ett av mina allra vackraste ord och det var också romanen Hummelhonung som var mitt allra första möte med Torgny Lindgren. Hummelhonung var därför det första jag tänkte på när jag nyss läste att han är borta. Jag har så mycket kvar att läsa av hans bokskatt, jag tar det långsamt för att spara och dra ut på det. Nu kanske jag tar det ännu långsammare eftersom de böcker han skrivit inte längre kan bli fler. Jag kommer sakna Torgny Lindgrens röst och känner mig samtidigt som jag konstaterar det oerhört tacksam över att han läst in flera av sina böcker. Att ha fått Ormens väg på hälleberget berättat för mig av honom är en av mina största litterära upplevelser. Och så kommer det alltid att vara.
Läs också Annas fina text på Kulturkollo om hennes möte med Torgny Lindgren, och om den där Torgny Lindgren-kärleken vi och så många med oss delar.
Foto: Cato Lein