Fenomenala Grace!

Jag har tänkt en del över det där fascinerande med att en framtid som ännu inte är verklighet kan verka mer skrämmande än ett förflutet som bevisligen existerat. Jag kan ju inte låta bli att jämföra Handmaids tale med Alias Grace. Särskilt kan jag inte hålla dem från varandra när jag fått upp ögonen för att de berättar samma historia. Om kvinnors utsatthet, om mänskligt förtryck och om den livsnödvändiga reflektionen. Om att de små sakerna i livet är de viktigaste, största. Vill du läsa mer om hur jag tänker kring hur tv-serierna förhåller sig till varandra så kan du med fördel läsa min text på Kulturkollo idag.

Min relation till boken Alias Grace är lite speciell. Jag sparade den länge och valde att läsa den direkt efter att jag disputerat på min avhandling om kvinnor som mördade sina barn i 1700- och 1800-talets Sverige. Grace är en anklagad och dömd mörderska. Det kändes som en bra läsmatchning och det var det verkligen. Troligen är det därför jag älskar den så mycket. Därför och för att den är så galet välskriven och bra.

Serien är väldigt trogen boken, jag blir inte överraskad, men jag ser saker i ett annat ljus. Avsnittet om Mary Whitney (del 2) är något av det mest intensiva och illamåendeframkallande jag sett. I #metoo-avslöjandets ljus är det också fördjupande. Redan då förstås, fortfarande nu förstås, vi kan bara hoppas att någonting faktiskt händer nu till slut. Något som kanske gör att vi inte hamnar hos Offred för att vi drog lärdom av Grace…

Jag vill inte säga så mycket om tv-serien då jag tror att den mår bäst av att få upplevas utan förväntningar om det som ska komma. Jag nöjer mig med att upprepa att den är trogen boken, den är eftertänksam och långsam, men aldrig seg. Vissa saker måste naturligtvis rensas bort när en normallång roman ska bli en miniserie på 6×45 minuter, men jag tycker att man gjort rätt val. Det allra viktigaste är Grace och hennes knivskarpa observationer, relationerna och den där vardagligheten som gör ont att betrakta.

5 svar på ”Fenomenala Grace!”

  1. Läste boken för länge sedan, men kommer ihåg att jag gillade den. Maken och jag har precis sett serien och vi tyckte båda väldigt mycket om den. Välspelad, eftertänksam och bra! Blir sugen på att läsa om boken.

    Svara
    • Jag är också sugen på att läsa om nu efter serien, kanske kan det bli ett julprojekt… Och eftertänksam var verkligen det perfekta ordet för att beskriva serien.

      Svara
  2. Har de två sista delarna kvar av Alias Grace. Håller med dig om del 2. Jag tänker på alla kvinnor historiskt och idag som går igenom samma sak. Otroligt bra serie. Det enda jag undrar över är hur det gick för Grace’s syskon. Kanske sägs det något om det i slutet? Handmaids tale vågar jag inte se. Eller snarare orkar jag inte. Har inte läst någon av böckerna.

    Svara
    • Ja, Grace syskon lämnar ju en gnagande undran, minns inte om man fick veta så mycket i boken om dem heller. Det är så hjärtekrossande sorgligt och samtidigt så talande, alla dessa förlorade människoliv…

      Svara

Lämna ett svar till Västmanländskan Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.