Ja, vad säger man? Det är en ärligt menad fråga, jag vet inte vad jag ska säga om den här boken.
Den är fantastisk förstås, Sarah Crossan verkar inte kunna annat, men den är också förkrossande.
Jag kan inte skriva så mycket om det som slår en i bitar, det måste få stanna där inom pärmarna och vänta på nästa läsare. Det är berättelsens kärna.
Det här må vara en bok om en bror som väntar på sin avrättning, men allra mest är det en berättelse om en familj, hur den hör ihop och hur kärlek känns (väldigt mycket som sorg). Så mycket kan jag säga.
Författare: Sarah Crossan
Förlag: Bloomsbury (2017)
Köp den t.ex. här eller här.
Andra som skrivit om boken: Enligt O. Läs gärna min Kulturkollo-text om dödsstraff, den är inte upplyftande, men kanske något annat…