En förtrollad mässfredag

Å vilken fin mässdag jag haft idag, möjligen min bästa någonsin. Trots regn, trots viss trötthet (men jag fick verkligen betalt för den där vilan på hotellrummet jag tog igår eftermiddag/kväll).

Först skrattade (och nästangrät) jag till samtalet mellan Beate Grimsrud och Martina Montelius, underbart bra modererade av Johanna Koljonen, om att skriva om döden med humor och allvar. Det var roligt förstås, men också gripande och djupt allmänmänskligt. Nu vill jag förstås läsa båda deras nya böcker, men främst Grimsruds Jag föreslår att vi vaknar som jag i och för sig varit sugen på länge.

Sen blev det ett seminarium om metoo och resonemang kring hur vi går vidare med och efter metoo, med Ebba Witt Brattström, Katarina Wennstam och Shiori Ito. Det var särskilt intressant att se hur dessa kvinnor tog över samtalet och visade att de inte behövde en samtalsledare och hur de lyfte och intresserade sig för varandra, det var stärkande att se feminism in action på det sättet. Och svaret på hur vi går vidare blev att vi måste få till en wetoo-rörelse där också männen engagerar sig, inte minst för att detta i grunden handlar om mänskliga rättigheter mer än något annat.

Därefter hamnade jag på ett kanske något obskyrt seminarium om bibliotekarien som aktivist. Där var jag egentligen mest nyfiken på Balsam Karam som tyvärr fått förhinder i sista stund, men det var ändå ett intressant samtal som jag är glad att jag lyssnade till.

Sen hamnade jag i en toakö, måste tvunget ha något att äta och missade alla seminarier som började klockan 13, men det var nog lika bra det för då fick jag tid att förbereda dagens stora grej – intervjun med Max Porter. Och herregud som jag inte hade behövt förbereda mig för den, maken till generös och intressant och rolig och trevlig människa… Jag och Anna satt i samtal med honom i 45 minuter och jag hade lätt kunnat sitta några timmar till. Resultatet av detta kommer du att kunna läsa på Kulturkollo nästa vecka.

Direkt efter intervjun slängde jag mig in och fick en av de sista stolarna på Jamaica Kincaids seminarium med titeln En stor författare på en liten plats. I ärlighetens namn var mitt huvud rätt fullt av intervjun jag just gjort, men efter ett tag brottade Jamaica Kincaid till sig min uppmärksamhet, hon är ju så väldigt skarp och smart. Jag inser att jag måste läsa mer av henne, och jag ska nog försöka ge mig på hennes senaste som utspelar sig i Shirley Jacksons hus och innehåller låttextcitat, den verkar vara värd att prioritera i den evinnerliga läshögen.

Nu är denna synnerligen lyckade mässdag till ända, men den fortsätter förstås ändå eftersom jag nu ska skriva texter, bland annat intervjutexten från mötet med Max Porter och jag misstänker att det kommer ta hela kvällen. Jag misstänker också att jag kommer ha en trevlig kväll med sånt jag tycker väldigt mycket om. Kanske, kanske får jag till och med till lite lästid.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.