23 april 2024

Månad: november 2019

Julkalenderbloggstafetten sparkar igång imorgon

0

Sofies bokblogg brukar bjuda in till julkalenderbloggstafett och så också i år, den här gången utifrån tolkningar av temat ”Jag minns när jag läste…”. Publiceringsschemat ser ut så här och mitt inlägg publiceras således den 19 december. 1. Sofies bokblogg 2. Agnes bokblogg 3. Grefvinnan/Whatyoureadin 4. Robert/Mina skrivna ord 5. Emma/Systrarna böcker 6. Sandra/Snowglitterbooks 7. Bokdivisionen 8. Sammanfattning på Sofies bokblogg 9. Johanna Lundin 10. Mrs Calloway 11. Mias bokhörna 12. Lottens bokblogg 13. Boktanken 14. C.R.M. Nilsson 15. Sammanfattning på Sofies bokblogg 16. Västmanländskans bokblogg 17. Hanneles bokparadis 18. Stories from the sea 19. Fiktiviteter 20. Breakfast book club 21. …

Julkalenderbloggstafetten sparkar igång imorgon Läs mer

Domaren av Ian McEwan

0

Vi har en lite skumpig resa genom läslivet Ian McEwan och jag. Vårt första möte skedde genom På Chesil beach och jag blev alldeles knockad av språket och känslan och det där särskilda som man aldrig kan sätta ord på. Sen läste jag Cementträdgården och den är ju väldigt konstig, nästan bara konstig faktiskt. Jag upplevde den som ogenomtränglig och vi var inte så goda vänner längre jag och Ian. När vi sen bestämde att Domaren skulle bli nästa bok- och filmupplevelse i cirkeln på jobbet så var jag kluven, jag var väldigt orolig för att ha satt något Cementträdgården-liknande …

Domaren av Ian McEwan Läs mer

Sent på dagen av Tessa Hadley

0

Det är en sån märkligt läsupplevelse jag haft med Tessa Hadleys Sent på dagen. Jag tycker så mycket om den samtidigt som den inte berör mig alls. Den går på djupet samtidigt som den bara passerar och snuddar vid några människor. Jag bryr mig inte ett dugg om de här människorna, någon av dem, och ändå kan jag inte sluta läsa. Det är så märkligt alltihop. Jag älskar hur Tessa Hadley leker med språk och former. Hur hon liksom låter mig gå in i förbipasserande karaktärer, hur jag släpas med in i vindlande tankegångar hos folk som inte alls tänker …

Sent på dagen av Tessa Hadley Läs mer

Årets sista skrivsöndag

0

Sista söndagen i november är också sista skrivsöndagen i den här formen på ett tag. I december bloggar jag annat. Tanken är att skrivsöndag ska komma tillbaka i januari, kanske inte varje söndag, men nästan. Under hösten har jag som ni märkt läst massor om skrivande och jag har fått utlåtande från ett förlag och fått nya idéer om det jag skriver, sånt jag inte ens snuddat vid innan. Det har hänt väldigt mycket i huvudet och i det skrivna, men nu befinner jag mig lite i en mellanperiod. Det beror också på att jag har jobbat en del på …

Årets sista skrivsöndag Läs mer

Dyksommar av Sara Stridsberg och Sara Lundberg

0

”Hur kan man inte vilja leva när jag finns?” Så skriver Sara Stridsberg i Dyksommar och jag har svårt att beskriva hur mycket jag älskar att hon har modet att ställa frågan genom den lilla flickan. Det är väl det vi alla undrar när det kommer till depression och svårt mörker i våra liv, ”hur kan man inte vilja leva när jag finns?” Det är inte så egentligen att jag sökt barn och ungdomslitteratur om föräldrars psykiska ohälsa och självmord, snarare tvärtom, jag försöker för det mesta undvika sånt som gör så orimligt ont. Det är något av en slump …

Dyksommar av Sara Stridsberg och Sara Lundberg Läs mer

Jag vill sätta världen i rörelse av Anna-Karin Palm

3

Om någon tvingade mig att välja en enda författare som är min favorit och som jag skulle läsa exklusivt resten av livet så skulle jag välja Selma Lagerlöf. Hennes berättelser har gett mig och ger mig fortfarande en sån oerhört stark och trygg känsla av hemma samtidigt som hon utmanar mig att tänka och vara mer. Allra mest betyder hon nog för mig för att jag känner mig sedd av henne, eller jag känner att mitt kynne, mina likar är sedda av henne. Vi är så oerhört väl beskrivna hos henne, vi vemodiga skogslänningar. Anna-Karin Palm skriver i sin biografi …

Jag vill sätta världen i rörelse av Anna-Karin Palm Läs mer

Skrivsöndag: Skrivboken av Kristina Ohlsson

0

Kristina Ohlssons Skrivboken är intressant och inte intressant för mig. Jag tycker väldigt mycket om hennes berättelse om hur hon gick från att vara en sån som inte kunde slutföra manus till att bli utgiven och extremt produktiv. Jag hittar ingenting att känna igen där, bortom känslan kring att skriva förstås och längtan efter att nå fram. Vi är så olika i energinivå som två människor kan vara, Kristina Ohlsson verkar ha en naturligt hög fart på det mesta medan jag är lugn, långsam och rätt lat. Denna skillnad i kynne gör att jag inte kan lyfta ut något ur …

Skrivsöndag: Skrivboken av Kristina Ohlsson Läs mer

Mordet på Zaida Catalán av Staffan Lindberg

0

Zaida Catalán har alltid berört mig. Jag minns hur hennes eld nådde mig när hon var politiskt aktiv, hur hon brann under debatter och att det gav mig sådan tro på framtiden. Hon fick mig att tro att förändring kunde åstadkommas. När Zaida Catalán sedan fördes bort och hittades mördad i Kongo-Kinshasa våren 2017 berördes jag återigen av henne och hennes öde. Jag blev så arg på att hon som brann så skulle släckas, att någon tog sig rätten. Sen blev jag väldigt ledsen, och än mer sorgsen skulle efterspelet förstås göra mig. Stefan Lindberg har skrivit en viktig, modig …

Mordet på Zaida Catalán av Staffan Lindberg Läs mer

Hex av Thomas Olde Heuvelt

1

Det är något underligt med mig och skräckböcker, jag blir sällan rädd när jag läser dem. Det till exempel skrämde mig aldrig när jag läste. Jag trodde att Hex skulle göra det (för det händer, herregud jag vill inte ens tänka på Michelle Pavers Evig natt…), men nej. Eller såhär. Visst är det lite läskigt med den där häxan som bara dyker upp, hennes ihopsydda ögon och mun. Men det är inte en rädsla som följer med mig när jag slår igen boken. Det är inte en rädsla som ger mig mardrömmar. Men Thomas Olde Heuvelts sätt och förmåga att …

Hex av Thomas Olde Heuvelt Läs mer

Skrivsöndag: Att förhandla med de döda av Margaret Atwood

0

Att förhandla med de döda är Margaret Atwoods försök (från början i föreläsningsform) att reda ut det här med författarskap och skrivande. Jag fastnar för två, eller möjligen tre saker som jag bara måste få fundera lite över med er. Det första. Etiketterna, att kalla sig författare. Margaret Atwood beskriver en stund, en punkt i tiden när hon helt plötsligt är författare, ”övergången från att inte vara författare till att vara det skedde omedelbart”. Hon gick där på en trottoar och blev författare snarare än någon som skriver. Det hade inget med publicering att göra, mer en identitet, kanske en …

Skrivsöndag: Att förhandla med de döda av Margaret Atwood Läs mer