Jag har inte fått supermycket nytt läst den senaste tiden, en hel del har påbörjats, men inte så mycket har fångat mitt intresse. Det beror dels på trötthet inför julledigheten och trötthet i och med anpassningen till vardagsliv efter densamma, dels på att annat pockat på uppmärksamhet.
Jag hade bestämt mig inför julen att min huvudsakliga uppmärksamhet skulle ägnas åt Wolf hall. Sen ramlade jag i fällan att bygga bokhögar och tänka att ”den måste jag läsa och den måste jag läsa, och den och den och den.” Jag blev helt enkelt sjukt läststressad och satt mest och stirrade på bokhyllan med hjärtklappningen ylande i kroppen. Men så sov jag på saken och så la jag undan allt och läste bara Wolf hall, som jag bestämt. Och herre så avkopplande det varit.
Jag har läst lite poesi parallellt och lite serier, lågintensivt och långsamt. Men mest har jag bara hängt med Thomas Cromwell, njutit av sällskapet och funderat över vad det är Hilary Mantel gör som gör det så bra. Wolf hall är precis så bra som jag mindes, ännu bättre nästan andra gången när jag inte behöver slå upp och krångla så mycket. Jag har gett den så mycket tid och inte en enda minut var förslösad. Nu har jag läst För in de döda också och den är mycket mer lättläst och jag blev riktigt ledsen när jag insåg att jag skulle hinna klart den innan tredje boken kommer om någon månad. Nu får det väl bli lite annat ett tag, men så snart jag har The mirror and the light i min hand tänker jag bege mig in i den med hela min uppmärksamhet. Om det ska bli något till bokblogg här så får jag nog simma upp till ytan och rapportera där innifrån ibland. För så mycket annat blir nog inte läst förrän de där 900 sidorna är inpräntade i mitt hjärta.
Innan jag slutar vill jag bara trycka lite på att det är ytterst vilsamt att koppla bort alla läslistor och eventuell lässtress (jag drabbas i alla fall av sådan ibland) och försjunka i en riktigt god omläsning. Jag rekommenderar det varmt.
Jag tror att jag måste läsa om Wolf Hall. Jag fastnade liksom inte i den och det är så många som fullständigt älskar den. Visst finns det en TV-serie också eller minns jag fel?
O ja, det finns en tv-serie och den är fantastisk. Mitt råd är att se den, boken är kanske inte för alla alltid (vissa perioder i livet kanske den är för massiv att ta sig an), men tv-serien tror jag att alla måste älska oavsett. Det kommer att bli en fortsättning på den också när tredje boken kommit vad jag förstår.
Så bra skrivet. Jag kan också känna mig stressad ibland av alla bokhögar och -listor och att falla tillbaka på något välbekant är alltid avkopplande.
Jag har funderat på att läsa om Wolf Hall och det här inlägget fick mig att bestämma mig för att göra det 🙂
Fint att få inspirera till något sådant, jag tror inte att du blir besviken, vissa böcker växer verkligen av återbesök.