Jag utgår från att ni alla läst Carl Jonas Love Almqvists kontroversiella klassiker från 1839. Jag hade det faktiskt inte, trots att jag läst litteraturvetenskap (jag läste aldrig så långt fram i tiden) och förstås har koll på debatten den vållade.
Det som går an är att leva samman utan att vara gifta och att det är unga Sara som förespråkar detta. Hon lyckas till slut övertala soldaten Albert om fördelarna med att behålla självständighet och frihet. Och jag tycker att hon gör helt rätt i att inte binda sig vid Albert, jag gillar honom inte alls och hoppas på att hon ska hitta någon snällare längre fram.
Håller boken? Jo det gör den, men kanske inte som skönlitterär njutläsning. De resonerar för mycket för mig och jag som vill bli gripen av berättelser kände nog bara att jag blev det mot slutet när Sara kommer hem och möter det hon möter där.
DET GÅR AN
Författare: Carl Jonas Love Almqvist
Förlag: Modernista (2017)
Boken finns att låna på ditt bibliotek, den finns också i fulltext här via Litteraturbanken.
Jag tyckte mycket om att det var mannen som var osäker och funderade så mycket på om kvinnan gillade honom. Idag skojar vi ju om (på halvt allvar) att det är tjejerna som undrar över minsta ”Varför sade han sådär?” medan killen inte tänker på något särskilt. Men så läser man Det går an, och inser att det inte är en naturlag att följa de könsrollerna.
För att inte tala om hur Almqvist själv skakar om dåtidens könsroller! Vilken hjälte Sara Videbeck är! Vilken modig man Almqvist var!
Jag håller med dig, det är en modig, intressant och viktig bok, det är svindlande att tänka på hur modern och kompromisslös Almqvist var där och då och fortfarande. Det är i sanning en litterär skatt.