A thousand ships av Natalie Haynes

”Sjung o gudinna”… Och som hon sjunger!

Natalie Haynes har skapat en fenomenal och fantastisk väv av röster i A thousand ships. När Calliope, Ifigenia, Polyxena, Briseis, Andromache och alla andra kvinnor vi ibland bara känner till namnet, ibland inte ens det, äntligen får göra sina röster hörda händer det något med den som lyssnar.

Männen slåss i sina krig, här om Troja eller om det gudarna bestämt att de ska slåss om, en kvinna… Kvinnorna betalar priset när männen dör eller vinner.

Det ligger en sån styrka i dessa kvinnors resignation och samtidiga kamplusta. Den som verkligen griper tag i mig är Cassandra, hennes tragiska levnadsöde är omöjligt att inte röras av och sörja, men men det är nog Hecabe som bäst symboliserar vreden som brinner i dem alla. Och Clytemnestra förstås. Dråpligast (jo, jag skrattade faktiskt också när jag läste, inte bara förfasades och grät) är Penelopes allt mer uppgivna brev till den där fördömda Odysseus som tvunget måste bekämpa monster och lägra nymfer istället för att bara åka hem.

Jag tror att alla kan njuta av A thousand ships och kanske till och med lära sig något nytt, om inte annat om världen. Så oavsett om du kan dina myter eller om de varit dig helt ointressanta fram till nu så tycker jag att du ska ge den här boken en chans, jag har mycket svårt att tro att du kommer ångra det.

A THOUSAND SHIPS
Författare: Natalie Haynes
Förlag: Mantle (2019)

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.