The southern book club’s guide to slaying vampire av Grady Henrix

Boken med det långa namnet är den första vampyrroman jag läst på väldigt länge. Jag vet inte om det beror på det (ovanan) eller på boken, men jag mådde verkligen dåligt av den och inte helt och hållet på ett bra och skrämsligt sätt.

Jag gillar tanken med sydstatskvinnornas bokcirkel som får vampyrproblem när slemmige James Harris flyttar in som Patricias granne. Jag tycker också att genomförandet av idén funkar bra, hur han ormar sig in i gemenskapen utan att så många märker vad som sker. Han är ett äkta vampyrmonster likt det i flera gånger omnämnda Salem’s Lot.

En sak som inte alls är dåligt, men som får mig att må dåligt är att Grady Hendrix beskriver känslorna och Patricia så bra. När hon står där och städar i sitt kök och försöker komma på ett sätt att rädda sina barn undan den livsfarlige grannen känner jag hennes ångest liksom jag känner den när ingen tror henne och när hennes vidrige man använder sina psykologskills på henne.

Den psykologiska delen är alltså bra, men det finns sånt som inte alls känns bra i magen. Jag tycker inte om att och hur kvinnornas kroppar hela tiden ska kommenteras, att de ska objektifieras och objektifiera. Och så undrar jag var och varför våldtäkt kommer in i vampyrloren, det känns onödigt. Visst kan vampyren vara sexuell, men här ägnar han sig åt straffvåldtäkt och det känns jättekonstigt. Sen måste jag säga att det är lite tragiskt att varenda vuxen karl tävlar med vampyren om någon sorts vidrighetstrofé, det finns scener som får mig att må illa på riktigt och jag tror inte att det är meningen att det är de som ska få mig att känna så…

Det har sipprat in en misogyni här som inte kommer från vampyren utan manifesteras av alla vanliga dudes, är det meningen? Vet författaren om att det är så eller är det såpass obehagligt att det är författarens åsikter som ringlat sig in? Jag är verkligen inte säker, och det är inte bra. Hur som helst så kan man om man tar sig frihet att hitta på monster också hitta på en värld där kvinnor får agera (och svarta inte bara spelar rollen som mordoffer för att röra vid en annan problematisk bit). Det går.

THE SOUTHERN BOOK CLUB’S GUIDE TO SLAYING VAMPIRES
Författare: Grady Hendrix
Förlag: Quirk Books (2020)

1 svar på ”The southern book club’s guide to slaying vampire av Grady Henrix”

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.