Gröna, sköna vårvindar av Christoffer Holst

Äntligen tillbaka på Bullholmen med Cilla! Den senaste boken i serien, Kalla, vita vinternätter led av naturliga skäl stor brist på Bullholmen-miljöer och det märktes. Nu är vi tillbaka igen och det lyfter hela berättelsen tycker jag.

Här finns förstås ett gammalt olöst mord som Cilla nystar i, det så kallade studentmordet som begicks på 60-talet. Här finns också Julia som lånar en kompis villa på Bullholmen för att få ro att skriva sin bok om vin och mat, det visar sig rätt snart att hon flyr från något också. Och så är det Zacke vars förhållande krisar och som får låna kolonistugan av Cilla för att landa lite.

Jag tycker att det är fint med varmare vindar igen och jag måste säga om serien som helhet att jag gillar första och sista delarna bäst, sommaren och våren. Balansen mellan feelgood och brott (obehagliga sådana!) är perfekt här.

Jag stör mig en del på Cilla, jag tycker att hon komplicerar saker för mycket, men jag tror att det handlar om att hon är så olik mig att jag har svårt att förstå mig på henne ibland. Men tycker om henne gör jag. Jag tror att hemligheten med den här serien ligger där, man gillar de här människorna direkt och bryr sig om hur det går för dem. Här finns utrymme för en evighetsserie förstås, men jag tror att det är klokt att sätta punkt någonstans och då är här rätt perfekt.

GRÖNA, SKÖNA VÅRVINDAR
Författare: Christoffer Holst
Förlag: Lovereads by Forum (2021)
Del tre i en serie, tidigare delar: Söta, röda sommardrömmar, Blå, blå höstvågor, Kalla, vita vinternätter

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.