Fädernas missgärningar av Åsa Larsson

Om vi bortser från att jag anser att det är alldeles för mycket boxning i Fädernas missgärningar så tycker jag väldigt mycket om Åsa Larssons sista bok om åklagaren Rebecka Martinsson, polisen Anna-Maria Mella och alla de andra.

Boxningen kommer sig av att en av personerna som dras in i fallet som är huvudnumret i Fädernas missgärningar är gammal OS-mästare i just boxning. Jag gillar honom som person, men jag bläddrar rätt snabbt förbi de ändlösa redogörelserna för träningar och matcher.

Rättsfallet är hopplöst och hemskt och känns väldigt trovärdigt. Det händer jättejobbiga saker här och så läggs en hel del till rätta.

Jag tycker om hur Rebecka tas om hand och tar hand om sig själv till slut. Jag tycker om mänskligheten och ljuset i vardagsgråheten (och mörkret). Jag tycker om insikterna om vad som verkligen spelar roll.

Att läsa sex böcker i en mörk deckarserie på några veckor är kanske inte så mycket att rekommendera, men jag är väldigt glad att jag gjorde det och att jag inte tvingades vänta alla dessa år på nästa del och nästa del.

Av en slump såg jag en deckare på tv samma kväll som jag läst ut den här boken. Det var Steget efter av Henning Mankell och det slog mig att det här, likt Wallanderdeckarna är gedigna, genomarbetade och riktigt bra romaner. Det är inte direkt vardagsmat. Jag hoppas att Åsa Larsson vill skriva mer för oss vuxna framöver och i väntan på det så är jag lite sugen på att återuppta relationen med Kurt Wallander, det var väldigt, väldigt länge sen. Ett helt läsliv faktiskt.

FÄDERNAS MISSGÄRNINGAR
Författare: Åsa Larsson
Förlag: Albert Bonniers förlag (2021)
Sjätte delen i en serie, tidigare delar: Solstorm, Det blod som spillts, Svart stig, Till dess din vrede upphör och Till offer åt Molok

Andra som skrivit om boken: och dagarna går

2 svar på ”Fädernas missgärningar av Åsa Larsson”

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.