Vissa böcker kommer med en sån styrka, en vrede som är omöjlig att värja sig för. Som man inte vill fly undan, som man gör till sin egen eftersom den var ens egen till att börja med. Jag vet inte vad jag väntade mig när jag började läsa All the bad apples, kanske något helt annat än det jag fick, kanske precis det här.
Alla dåliga äpplen på familjeträdet är Deena, Mandy, kanske Rachel. De är kvinnor och de måste förstås straffas för hur de lever sina liv. Så är det ju. Berättelsen som sväller ut till att handla om släkte Rye utspelar sig på Irland och det är viktigt, det hade inte kunnat vara någon annanstans samtidigt som det är varje del av världen och varje kvinna hela tiden.
Jag skulle vilja prata så mycket om den här boken, lyfta aspekter som talar till mig och min vrede, men jag vill också vara försiktig så att du som inte läst ännu kan få följa med på resan som företas. Men jag kan säga så mycket som att abort och rätten till den egna kroppen är en aspekt av den här berättelsen och där spelar Irlands historia roll. Men Irland har rört sig bort från medeltidens tankesätt och försöker ta sig vidare, kanske till och med hitta förlåtelse för de fasansfulla övergrepp som begåtts. I USA går man åt andra hållet, där börjar man begå fasansfulla övergrepp igen. Jag läste All the bad apples i somras i samband med att högsta domstolen i USA bestämt att kvinnor i deras land inte längre är att räkna som fullvärdiga människor (det är ju bara vita rika män som är det där och lite varstans). Det var fasansfullt. Och det eldade på min vrede vilket var en bra sak för min vrede låg begravd under sorg och rädsla där ett tag. Vreden behövs för att slåss. Vi måste slåss. Här. Överallt.
Det finns ett efterord i den här boken som tillsammans med berättelsen krossade mitt hjärta och byggde ihop det igen. All the bad apples är en oundgänglig bok för varje feminist. Den är en Tjänarinnans berättelse för en ny generation.
Om boken
Titel: All the bad apples
Författare: Moïra Fowley-Doyle
Förlag: Penguin books (2019)
Andra som skrivit om boken: Eli läser och skriver, Eli är den som inspirerat och påmint mig om att den här boken behöver läsas, jag kommer vara evigt tacksam för det.
2 svar på ”All the bad apples av Moïra Fowley-Doyle”