We are inevitable av Gayle Forman

We are inevitable av Gayle Forman är en bok som delvis griper tag och känns, men bara till viss del eftersom jag aldrig riktigt tar mig in i den såpass att jag köper de orealistiska svängarna den tar. Det är som någons feberdröm eller förhoppning om hur livet ska vara, men inte min. Jag har svårt att förstå någons drivkraft och särskilt huvudpersonens. Aaron lever förvisso i efterskalvet av en stor sorg och det ger honom naturligtvis visst svängrum, men inte att vara så till den milda grad så otrevlig och obegriplig som han är.

Aaron driver familjens bokhandel tillsammans med sin pappa. Ensamma sedan hans bror dog till följd av droganvändning och hans mamma stack till följd av oerhörd sorg. Aaron vill att allt ska gå totalt åt skogen väldigt snart eftersom han inte står ut med att vänta på att det oundvikliga ska hända. Men så händer Chad istället, en kille med rullstol som inte ger upp när han fått för sig något (och nu har han av oklar anledning fått för sig att bli Aarons vän). Och så händer Hannah, musikertjejen som känns oundviklig för Aaron.

Jag gillar bokreferenserna i boken och jag är förstås förtjust i bokhandeln där nästan allt utspelar sig men så mycket mer tar jag inte med mig från läsningen. Jag vet att Gayle Forman kan bättre, hennes Om jag stannar är formidabel, men man kan förstås inte förvänta sig det perfekta hela tiden. En helt ok bok om böcker och bokläsare är det i alla fall. Det får räcka så.


Om boken

Titel: We are inevitable
Författare: Gayle Forman
Förlag: Viking (2021)

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.