Välkommen september! Jo men faktiskt, jag älskar september, kanske mer än alla andra månader. För höstsolen, för luften, för höstlöven, för vardagen och av någon magisk anledning som jag inte riktigt begriper. Det finns förstås sånt jag inte gillar med september också, som regn och älgflugor, men allt det fina väger över.
Den här september har inletts på förstklassigt sätt med en kort semester och en skrivresa. Jag har bott i en stuga på en camping och skrivit klart min roman. Jag har också promenerat, pratat med ekorrar, yogat, läst, löst korsord och övat på att inte vara mörkrädd i ensamheten. Att romanen är klar är naturligtvis en sanning med modifikation, men nu har jag i alla fall skrivit så pass mycket att jag är redo att skicka iväg den och lägga undan den och sakta, sakta börja på något annat (som jag också sneglat på de senaste dagarna).
Just nu…
… läser jag: The marriage game av Sarah Desai och Hohaj av Elisabeth Rynell framförallt (jag har börjat på en Dorothy Sayers-deckare också, men den vilar lite just nu). Jag har biblioteksreserverat ganska mycket i den massiva höstutgivningen så jag vet att jag kommer att läsa en hel del nytt (och småhetsigt eftersom det lär vara kö) framöver, därför njuter jag framförallt Hohaj oerhört långsamt. Jag tror att den bara kan läsas så.
… ser jag på: friidrott (Finnskampen!) i helgen, annars inte något särskilt nu efter fotbolls-VM och friidrotts-VM.
… lyssnar jag på: skogsduvor, flyttfåglar och jam (läs: vrål) från ständigt hungriga katter.
… njuter jag av: september! Och att vår skoltillvaro faktiskt är ok nu. Morgonångesten är nästan bara fantomsmärtor och spökrester.
… längtar jag efter: att känna att jag har koll på jobbläget och att lita på min förmåga att kunna balansera allt med det lugn det behöver balanseras med. Jag är nästan där.
Vad gör du just nu? Svara gärna på din egen blogg eller i kommentarerna här.
Just nu-inlägget är en tradition från Kulturkollo-tiden och några av mina medskribenter därifrån brukar också skriva, titta in hos Anna, Linda och Ulrica för att se vad de gör just nu.
Så fint det låter med skrivresa! Hoppas få läsa någongång!
Det hoppas jag också att du ska få, men än så länge vågar jag inte låta någon läsa… Skrivresa var ett vinnande koncept, det får det bli fler gånger.
Men så spännande med din bok! Blir väldigt nyfiken 🙂 Och att du börjar hitta balansen, det låter väldigt skönt.
Det är ju högst otroligt att det någonsin skulle bli en bok av det, men det är stort nog att slutföra ett stort projekt för min egen skull
Åh mysigt! Ja september är verkligen något att njuta av!! <3
Verkligen!
Så spännande med skrivresa och bok!
Det var en väldigt fin resa.
Älskar höstluften! Och håller med om att skrivresa låter fantastiskt!
Höstluften är nog det bästa med september tror jag, krispet!
Höstluft är fantastiskt! Vore kul att få läsa din bok i framtiden 🙂
Sen låter det underbart att skolan verkar funka <3 Kan relatera mycket då vår minsta nu varit hemma i 2,5 år. Landat i att det får va så. Hen mår bättre och vi tar tag i lite olika saker när vi orkar.
Det är så svårt, men viktigt, att landa i något som funkar när skoltillvaron inte gör det. Jag tror det enda rätta är att göra som ni gör, att acceptera att det är som det är och göra det som behöver göras för att barnet ska må bättre, skola är ju ändå bara skola. Jag hoppas att minstingen fortsätter att må bättre och att ni föräldrar också gör det (det är inte något man alltid orkar prioritera).