Haggor – om föraktet för den medelålders kvinnan av Victoria Smith

Jag har (mig veterligen) aldrig bloggat om en bok jag inte läst ut tidigare. Tyvärr måste jag göra det om Haggor.

Det är så himla sorgligt det här. Jag hade hoppats på att få läsa en intressant analys och kanske diskussion om den medelålders kvinnan och hur hon ses av sin omvärld. För gudarna ska veta att sådant som Karen-fenomenet och annat behöver lyftas och analyseras. Det jag istället fick var tyvärr något annat.

Victoria Smith skriver i början av boken att hon inte menar att man måste ha fött barn för att få vara en del av ett kvinnokollektiv, sedan är det ändå där det hamnar. Ganska tidigt börjar jag ana vad det här är, vid första exemplet på hur JK Rowling blivit orättvist behandlad för att hon är en medelålders kvinna. Det är efter femte exemplet som görs med just Rowling utan att en gång beröra det oerhört problematiska och transhatiska hon om och om igen gett uttryck för som jag ger upp boken. Dessförinnan har Holm hunnit refererat till flera personer som ”transförfattare” eller ”transaktivist” (för att sedan uteslutande göra ner på deras resonemang) och förirrat sig in i resonemang om att det är viktigt att vi kvinnor (människor med fd barnbärande livmödrar alltså) slår vakt om våra erfarenheter av barnafödande för ”det är det enda vi har” och det är vad som måste till för att vi ska kunna lära av tidigare generationer.

Det är också ett stort minus för mig att Holm ser ner på unga kvinnor och i sin vilja att skriva fram den medelålders, förbisedda, föraktade kvinnan som förträfflig raderar allt det som den yngre generationen utsätts för just nu utan minsta hjälp från den sortens feminister som Holm representerar. Att medelålders kvinnor föraktas och hatas (och det gör vi) beror på att kvinnor föraktas och hatas. Att transkvinnor föraktas och hatas beror på att kvinnor föraktas och hatas. Och så vidare. Det är tråkigt att uppleva när feminister också driver det föraktet och hatet.

Som gammal akademiker stör jag mig också oerhört mycket på sättet att blanda refererande till forskning och litteratur med eget tyckande utan att vara tydlig med vad som är vad.

Jag gav alltså upp den här boken efter hundra sidor. Kanske blommar den efter det ut i något helt annat. Kanske var inledningen en uppbyggnad mot en plot twist av guds nåde. Jag tror inte det men är också för arg för att se efter.

Om boken

Haggor – om föraktet för den medelålders kvinnan av Victoria Smith
Förlag: Albert Bonnier förlag (2024)
Översättare: Emilia Field
Läs också vad Annika Wall skrivit om boken här.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.