Regnmannen av Jonas Karlsson

Jag har bara läst en bok av Jonas Karlsson tidigare och det var God jul som jag gillade. Regnmannen bär många likheter med den i det där absurda som vardagen vridits till och de helt vanliga människorna som kämpar på och nästan går sönder under tyngden av just det.

Här är det nyblivna änklingen Ingemar som kämpar med hustruns efterlämnade rosor och en egen karriär som slutade på ett jobbigt sätt. När han hittar en mystisk kran och verkar kunna kontrollera regnet börjar en ny tid för Ingemar.

Jag tycker om berättelsen om Ingemar och hans son och jag kan också känna lite med den där jobbiga grannen. Men när kommunalrådet kommer in och ställer upp på galenskapen så blir det för mycket för min smak.

Som kommunalanställd reagerar jag naturligtvis på att sådana inte direkt framställs i god dager av Jonas Karlsson. Det smärtar naturligtvis en aning men i God jul måste jag erkänna att han lyckades vara bitsk på ett väldigt bra sätt, viss igenkänning förekom. I Regnmannen blir det dock lite väl mycket till slut och det är just kommunens representanter som drar ner hela berättelsen. Jag hade hellre sett att fokus hade fått ligga nära Ingemar och hans relationer. Jag tycker att Regnmannen känns lite lång trots att det är en kortroman.



Om boken
Regnmannen av Jonas Karlsson
Förlag: Wahlström och Widstrand (2019)

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.