Min son är autistisk. Han fick sin diagnos efter en utredning som vi väntat flera år på att få göra. Ingenting förändrades i honom eller oss i och med det, och ändå är världen annorlunda sen då i februari 2020 när vi fick papper på det. På ett bra sätt. Vi vet varför och ibland vet vi till och med hur.
Det svåra i allt det här har aldrig varit att han som nu är 16 år är autistisk (det vill jag inte ändra någonting av, han är den rimligaste människa jag känner), det svåraste är ensamheten. Och att inte säkert veta hur man kan lossa på knutar och göra det som är bäst. Det finns en väldigt stor utsatthet i det och den hoppas jag kunna mildra genom att skriva lite om autismen här ibland, främst i relation till sånt jag läst. Det tar emot ibland och jag är väldigt försiktig för det här är inte bara mitt att dela och jag värnar vårt eget trygga rum stenhårt. Men att dela det som känns rätt att dela leder förhoppningsvis till att andra och jag känner mindre av den där ensamheten och utsattheten och då är det helt klart värt alla avvägningar och funderingar.
Jag har förstås läst massor av böcker om autism – faktaböcker och skönlitteratur, handböcker och biografier. Allt jag skrivit om finns under taggen Autism (klicka på länken för att komma dit).
Sedan våren 2022 har jag också läst och skrivit en del om tilldiagnosen OCD, allt sånt hittar du under taggen OCD/tvångssyndrom (klicka på länken för att komma dit)