Om min historiska resa

Idag skriver jag på Kulturkollo om mitt historieintresse och hur det utvecklats. Jag slänger mig med namn som Margit Sandemo och Peter Englund, och kan inte för mitt liv avgöra vem som varit viktigast för mitt historiska jag. Texten kan du läsa här.

Läs Ida Jessens duo med oss!

Den 24 februari inleder vi ett nytt samtal i facebook-gruppen Kulturkollo läser och den här gången ska vi avhandla en duo böcker som jag tror att vi kommer kunna samtala mycket och länge om. Vi läser Ida Jessens två böcker En ny tid och Doktor Bagges anagram. Jag hoppas att du vill vara med! Mer information om läsningen och böckerna hittar du här.

Om trasiga relationer och hur man läser och skriver om dem

Idag skriver jag ett inlägg på Kulturkollo och det handlar om familjerelationer som gått sönder och hur skildringar av sånt kan laga något inom läsaren. Jag berör också det här frustrerande, men nödvändiga i att inte alltid kunna sätta ord på allt man känner och tänker om en läsning. Texten hittar du här.

Bra saker: Granen

Härom dagen skrev jag på Kulturkollo om en av mina bästa saker i livet, att läsa och lyssna på Tove Janssons berättelser från Mumindalen. Just nu handlar det förstås om novellen Granen och  om att lugna ner allt som har med julstress att göra. Det hinns. Inlägget kan du läsa här.

Det här är en av de bra saker jag skriver om under december 2019. Alla bra saker (från alla år av bra saker) hittar du här.

En vandring i dödsskuggans dal

Idag är det min tur att skriva på Kulturkollo och det blev en text om höstmörker och trötthet, men också om att möta det jobbiga och trösten som finns att hitta i riktigt bra musik. Och allra mest handlar den om Nick Caves Ghosteen. Den som vill kan läsa här.

Två nya böcker om att skriva

Idag skriver jag på Kulturkollo om två alldeles färska essäböcker om att skriva, Karl Ove Knausgårds Oavsiktligt och Anneli Jordahls Orm med två huvuden. Jag kommer tycka mer om dem vad det lider, ur perspektiv av mitt eget skrivande, men idag lägger jag dem bredvid varandra och ser vad som skiljer och vad som förenar. Texten hittar du här.

Att träffa Max Porter

Min allra bästa upplevelse på bokmässan (och typ i livet känns det som just nu) var när jag fick prata med Max Porter. För att han var väldigt trevlig, men det hade jag räknat med eftersom en människa som skriver sådana böcker och bjuder in mig att skapa dem tillsammans med honom kan inte vara annat än sympatisk (å andra sidan hade det varit förödande om han faktiskt visat sig vara elak och obehaglig). Men också eftersom han är så synnerligen klok, välformulerad och beredd att tänka nytt. Dessutom fick jag lov att prata om slutet av Lanny med honom och det kan jag ju inte göra med någon annan med risk för att spoila vilket leder till att jag aldrig riktigt kan ge uttryck för varför Lanny var en så oerhört stor och läkande läsupplevelse för mig.

Idag publicerar jag och Anna en text på Kulturkollo som försöker göra reda för vad som avhandlades vid mötet (men ingenting om romanens slut förstås), jag kan säga att vi förstås inte riktigt lyckas göra det rättvisa (det går inte), men där finns ändå gott om godbitar och tankestoff att ta till sig och fundera vidare kring.

Och för guds skull läs Max Porters böcker! Om du inte redan äger Lanny och vill berika din bokhylla och ditt läsliv med ett signerat exemplar så finns det ett att vinna på Kulturkollo.

Nu kör vi!

Nu bär det av mot Göteborg. Allt är packat och planerat. Pirret i magen är massivt.

Jag kommer rapportera på mässan framförallt på Kulturkollo, och på Fiktiviteters instagram. Jag kommer förstås att skriva här också, men mer sporadiskt och inte idag. Häng med mig till Kulturkollo och instagram om du vill få live-rapporterna alltså, nöjer du dig med sammanfattningar och efterhandsrapporter är det bara att luta sig tillbaka här.

Fiktiviteter 10 år! Nu och vidare

Var befinner jag mig nu med bloggandet? Ja, jag krisar kanske en gång i månaden och tänker att jag kanske borde strunta i allt det här bloggandet. För att bokbloggarna verkar minska i antal, för att jag inte har energi att göra det där roliga jag gjorde tidigare, för att så få läser (äsch jag vet inte om få eller många läser eftersom jag inte har koll på statistiken, men få kommenterar i alla fall). Sen kommer jag alltid på varför jag har den här bloggen och för vem. För min skull, och för att få sprida lite läsglädje och så kör jag på en månad till.

Jag skriver mest om böcker nu, då och då testar jag en inläggsserie, då och då exploderar jag i politisk frustration. Just nu planerar jag inför en bokmässa där jag ska dra omkring och omge mig med kulturella människor och intryck. Och så ska jag intervjua och utmana mig och jag känner att det är dags igen. Över huvud taget känner jag att det viktigaste sommarsemestern gav mig var ork att orka blogga lite till. Jag säger inte att det blir tio år till, men en stund i alla fall. Så länge det är roligt, och det känns just nu som att det kommer vara en ganska lång stund till.

Information overload och sånt

Idag skriver jag på Kulturkollo om hur svårt det kan vara att förhålla sig till nyheter och intryck och tyckande och semesterbilder och sånt. Och så tar jag utgångspunkt för överlevnad hos Matt Haig igen. Inlägget hittar du här.