31 bra saker: 30 rock!

30 Rock är som Parks and recreation, men med lite mindre hjärta, lite mindre värme och inte alls så snällt. Och så väldigt, väldigt roligt! 30 Rock är elakt, bitskt och så väldigt oängsligt när det kommer till att skämta om allt oavsett om det handlar om hudfärg, religion, politik eller sexualitet. Det finns inget osäkert över 30 Rock och det är så avslappnande, samtidigt som det får mig att hålla mig alert hela tiden. Får man verkligen göra eller säga så? Jag tror att det är väldigt nyttigt att brottas med sånt ibland.

Tina Fey är fantastisk, jag kan känna igen mig i hennes karaktär Liz Lemon, samtidigt som hon i sina allra jobbigaste stunder mer påminner om folk man inte vill tänka på. Jane Krakowski har en roll som jag inte vet om jag någonsin sett en kvinna inneha i en tv-serie, totalt sexuellt utlevande och väldigt otrevlig. Det är uppfriskande! För att inte tala om hennes relation med Paul, hur underbart vriden är inte den!?!

För övrigt tycker jag nog att Kenneth skulle ha en egen show så vi fick gå på djupet med den där barndomen som verkar ha varit lite, hm, speciell. Och så vidhåller (nåja, jag har inte skrivit om det än eftersom de sista avsnitten av Arrested development aldrig släpps så att jag kan skriva en summering) jag att Will Arnett är en underskattad skådespelare. Är han i bild så äger han den, det blir anmärkningsvärt tydligt i vissa scener där Arnetts Devon Banks syns i bakgrunden och ändå drar all energi och uppmärksamhet till sig. Säsongen när han gifter sig för jobbets skull och installerar sin fru som chef är bäst, och då minst lika mycket för hennes (Marceline Hugot) skull som hans.

Jag orkar inte engagera mig i annat än kortavsnittade komediserier just nu och det känns bra att ha hittat Parks and recreation, 30 Rock, Arrested development (även om den störtdök efter några säsonger), Brooklyn nine-nine, New girl och The unbreakable Kimmy Schmidt. Har ni fler tips till mig på sånt som är bra, kort och roligt? Ös på i kommentarerna!

30 Rock är en av mina 31 bra saker, alla bra saker hittar du här.

31 bra saker: En jul med Selma Lagerlöf

Idag är det min tur att skriva något juligt på Kulturkollo. Det blev en text om det tryggaste jag vet, Selma Lagerlöfs noveller om julen. Jag älskar att få läsa om sånt som berättades “förr i tiden”, om tomtar som inte är rödklädda och fryntliga utan rätt så elaka, om gudar och skogsväsen som tar illa vid sig och inte förlåter. Om brasor som sprakar och sånt som är precis som det ska vara.

Min text om Selma Lagerlöfs jular hittar du här.

Selma Lagerlöf är en av mina 31 bra saker,  alla bra saker hittar du här.

Some kind of fairy tale av Graham Joyce

Det är mitt i julhelgen när Peters syster Tara kommer hem efter att ha varit borta i 20 år. Först påstår hon att hon försvann utan ett ord för att resa och leva livet, men ganska snart berättar hon en annan historia. Om ett annat land och tid som rör sig på ett annat sätt.

Some kind of fairytale handlar lite om det andra folket, en hel del om det här med att saker och människor förändras med och av tiden och kanske framförallt om att kärlek kan se väldigt olika ut.

När jag läste Graham Joyces The silent land blev jag nästan uppäten av den ångest bokens stämning skapade i mig. Some kind of fairy tale är något helt annat. Den har också den där långsamma, eftertänksamma sorgen i sig. Sorgen över allt som blev och inte blev, men den är inte ångestladdad. Vilket inte betyder att den inte går på djupet, det gör den, men på ett annat sätt.

SOME KIND OF FAIRY TALE
Författare: Graham Joyce
Förlag:
Orion (2012)
Inläsare: John Lee

Some kind of fairy tale är en av mina 31 bra saker, alla bra saker hittar du här.

Känslan av ett slut av Julian Barnes

Min första känsla efter att ha läst ut Julian Barnes Känslan av ett slut är att jag vill gråta men inte kan. Det sitter en klump av sorg någonstans i magtrakten och den vill inte spricka och släppa taget.

Känslan av ett slut är inte särskilt spännande, inte så mycket händer och huvudpersonen Tony är inte någon man fäster sig vid, tycker illa om eller bra. Han är en rätt ordinär människa och jag tror det är det det geniala ligger, man kan känna igen sig i Tony och det är det som gör att i alla fall jag nästan går sönder av ledsenhet.

Känslan av ett slut handlar mycket om minnen, om den privata tidens gång, hur den förändrar minnena, men också de handlingar man utfört. För egen del har jag ett väldigt speciellt förhållande med minnet numera, efter att ha ägnat stor del av mitt liv åt att minnas allt åt alla är jag numera, som ett resultat av utmattningen utlämnad till andras minne och mina egna anteckningar. Jag bär allt för få minnen helt enkelt. Och när det kommer till närminnet har jag inga problem med det, men förlusten av det som hände för längre sen är svår, i relation till barnens uppväxt och till min egen. När mina gamla dött har jag tvingats inse att ingen längre finns kvar som kan hjälpa mig att minnas. Det är också en sorg.

Känslan av ett slut är ju en väldigt uppskriven och prisad bok, jag tycker att den är lite för slö (trots att blurben på baksidan lovar något ”infernaliskt spännande”) för att infria förväntningarna. Det är rätt grabbigt (eller gubbigt kanske) och det finns mycket jag vill veta mer om (kvinnorna!). Men det är en bok som får mig att tänka själv, som får mig att reflektera över minnen och deras betydelse, men också hur tiden förändrar det som faktiskt hände. Möjligen är det en mycket stillsam, något försenad 40-årskris jag genomgår när jag umgås med Tony och hans funderingar över tiden och varat. Jag gillar det hur som helst ganska mycket. Mer än själva boken…

KÄNSLAN AV ETT SLUT
Författare: Julian Barnes
Förlag: Bonnier pocket (2011)
Översättare: Mats Hörmark, originaltitel: Sense of an ending
Köp den t.ex. här eller här.
Andra som skrivit om boken: och dagarna går, Carolina läser

Känslan av ett slut och tankarna den väcker är en av mina 31 bra saker, alla bra saker hittar du här.

31 bra saker: julläsningen 2018

I år har jag minsann läst en hel del julböcker, möjligen för att jag började längta julstämning rätt tidigt och hängav mig åt läsning redan i november. Härom dagen skrev jag om Jag kommer hem till jul och det kommer några inlägg till om julrelaterad läsning framöver så håll utkik efter dem. Här är resten av årets skörd.

THE LAST GIFT
Det här är en ganska så ruskig julnovell. Är man ute efter julmys är det här naturligtvis ingenting att läsa eller lyssna till, men annars så. Huvudpersonen är en polis som på annandag jul tvingas meddela en familj att mannen förolyckats under julhelgen och nu hittats död. Det enda kruxet är att hustrun påstår, och också kan bevisa, att mannen firat hela julhelgen med familjen. Eller har han det? Och vem är den där skuggfiguren som lurar i bakgrunden. Det här är en skrämmande och samtidigt vacker novell som någonstans lyckas landa i vad julen faktiskt handlar om.

THE LAST GIFT
Författare: Sarah J. Naughton
Förlag: Orion (2017)
Inläsare: Elizabeth Bower

SNÖFALL ÖVER STRANDCAFEET
Det här är den andra boken om Evie och strandcaféet i Cornwall. Eller egentligen är det den andra, tredje och fjärde berättelsen samlade i en bok. Vi får tre noveller, två jular och ett sommarbesök till priset av en. Och det märks. Jag gillar att återse Evie (som jag tycker väldigt mycket om), Ed, Ruth och alla, men det blir lite fragmentariskt med de olika berättelserna. Allra mest tycker jag om första delen som är den mest juliga och den längsta i sidantal. Och så gillar jag att Evies syster Ruth får ta plats i den andra delen, hon är intressant att lära känna lite mer på djupet.

SNÖFALL ÖVER STRANDCAFEET
Författare: Lucy Diamond
Förlag: Printz publishing (2018)
Översättare: Helen Ljungmark, originaltitel: Christmas at the beach café, Christmas gifts at the beach café, A baby at the beach café
Serie, Tidigare delar: Strandcaféet
Köp den t.ex. här eller här.

EN VINTER I PARIS
Det finns mycket jag gillar med den här boken och allra mest är det då bakningen. Jag som är helt besatt av Hela England bakar och Masterchef Australia (och gillar mest när de bakar eller gör efterrätter) har helt enkelt hittat hem i en bok som handlar om lärarinnan Rachel som ”luras” iväg till Paris för att tävla i bakning för en klassiskt grinig mästerkonditor (med ett hemligt hjärta av guld).

Jag gillar också bitarna om vänskap och familj, men har lite svårt att engagera mig i eller egentligen tycka om de romantiska kringelikrokarna, de känns lite påklistrade. Och ibland fastnar jag i dialogerna också, En vinter i Paris känns i vissa stycken som den debut den är och en mer aktiv redaktör hade nog hjälpt. Det är absolut ingen katastrof, men min läsning störs lite och helhetsintrycket blir lidande.

Men jag gillar det mesta med En vinter i Paris och min lust att baka, eller kanske ännu hellre se andra baka i diverse tv-program har återigen väckts till liv.

EN VINTER I PARIS
Författare: Jenny Oliver
Förlag: Printz publishing (2018)
Översättare: Ann Margret Forsström, originaltitel: The Parisian christmas bake off
Köp den t.ex. här eller här.
Andra som skrivit om boken: och dagarna går, Hyllan

DITT LIVS AFFÄR
Ditt livs affär är inte en särskilt julig berättelse, på ytan. Där finns inga julgransprydnader eller pepparkakor. Där finns mest sjukdom, ensamhet, förtvivlan. Men sen när jag läst ut boken och låtit den sjunka in ett tag inser jag att det kanske är en av de allra juligaste berättelserna ändå. För att den handlar om medmänsklighet, kärlek och offervilja. För att den vrider och vänder på vad ett liv är och är värt. Ditt livs affär är inte lika omvälvande som Och varje morgon blir vägen hem längre och längre var för mig, men den är lågmält vacker, under ytan.

DITT LIVS AFFÄR
Författare: Fredrik Backman
Förlag: Forum (2017)
Köp den t.ex. här eller här.
Andra som skrivit om boken: Eli läser och skriver, Enligt O

Jag har läst en del julromaner också tidigare år och Jeanette Wintersons Juldagar från förra året och Dash och Lilys utmaningsbok från längre sen är fortfarande favoriter. Förra året gjorde jag också ett sånt här samlingsinlägg och det hittar du här.

Julläsning är en av mina bra saker, alla 31 bra saker hittar du här.

31 bra saker: det vänder snart

Nu blir det inte så mycket mörkare. Nu vänder det alldeles snart och går mot ljusare tider, håll ut! Jag tänker mig en lagom varm sommar där i slutet av mörkertunneln. En tid av solljus, slappande med katt i uterum och litervis av jordgubbar att småäta. Det känns sjukt avlägset just nu, men om bara några veckor kommer det märkas att ljuset är påväg tillbaka.

Hopp om ljuset är en av mina 31 bra saker, alla bra saker hittar du här.

31 bra saker: bokhyllor och bokplatser

Mina bokhyllor ger så mycket glädje till mitt liv, bara att se böckerna i dem… Jag försöker begränsa inköpen numera, av miljö- och (kanske främst) utrymmesskäl, men att bo i ett eget bibliotek med hundratals böcker att läsa en regnig dag (eller till pensionen) är definitivt en av mina riktigt bra saker. Och den där bokvagnen jag skaffade ska vi inte tala om, så himla bra grej!

 
Alla bra saker hittar du här.

Jag kommer hem till jul av Joanna Bolouri

Jag läser en hel del julböcker nuförtiden, vilket ni kommer bli varse om några dagar när stora samlingsinlägget kommer här på bloggen. Det blir en hel del julromantik dessutom och det är inte helt lätt att få till den har jag märkt. Jag kommer hem till jul är dock ett synnerligt lyckat stycke julromantisk roman som lyckas vara såväl rolig som söt.

Jag älskar Emily. Jag gillar det där kollektivet hon bor i, Evan som bor granne, inte alls Robert som hon dejtar. Jag avgudar hennes synnerligen knäppa familj! Och är det något som julböcker konstigt nog brukar falla på så är det det här med julkänslan, den finns verkligen här, trots att det är en sjukt konstig jul de firar i Emilys familj. Jag har invändningar mot den galna mängden alkohol, det har jag, men i övrigt är det rätt förnöjsamt. Sån där puttinuttig idealjul som ingen firar bortom såna här böcker och filmer orkar jag ändå inte med.

Humorn är väldigt viktig här och den är min, jag får lite Mhairi McFarlane-känsla (åh, kan inte hon skriva en julroman nu när jag vet att hon skrivit klart den sedan länge efterlängtade Don’t you forget about me som kommer ut i vår?) till och med. Det är en riktigt njutbar läsupplevelse att kasta sig med i Emilys juläventyr, och efteråt sitter jag mest med känslan att jag är tacksam över att mitt firande är mycket lugnare, ingen del av mig är avundsjuk eller inställd på att tävla med det skotska julfirandet som äger rum här. Tack och lov för någon sorts julefrid ändå.

JAG KOMMER HEM TILL JUL
Författare: Joanna Bolouri
Förlag: Printz Publishing (2016)
Översättare: Cecilia Falk, originaltitel: The most wonderful time of the year
Köp den t.ex. här eller här.

Den här boken är en av mina 31 bra saker 2018, alla bra saker hittar du här.

31 bra saker: Filmåret 2018

Allra först en fråga – varför är alla filmer nu för tiden så långa? Jag kan inte koncentrera mig eftersom jag ägnar så mycket energi åt att oroa mig för att bli kissnödig alternativt att bekämpa kissnödighet. Sluta göra så mot mig!

Filmer jag ändå sett (förutom oräkneliga omtittningar och barnfilmer och sånt jag glömt):

Jurassic world: Lost kingdom
En film jag naturligtvis låtsas att jag såg för min 10-år gamla dinoälskande sons skull, men som jag tyckte riktigt bra om faktiskt. För att den ställer lite jobbiga frågor, har Chris Pratt i sig och är en riktigt snygg och effektiv action-film som faktiskt fick mig att känna lite.

Avengers: Infinity war
Allt Marvelskt efter debaclet med Avengers Age of Ultron (som jag för övrigt inte förlåtit Joss Whedon för) är lite jobbigt, lite känsligt helt enkelt. Jag vet aldrig om jag ska lita på att det inte kraschar igen. Black panther var sen såpass bra att jag vågade tro igen och Thor: Ragnarök lugnade ytterligare. Avengers: Infinity war är bra eftersom den levererar de där mötena mellan karaktärer som de flesta av oss längtat efter, tillsammans med några käftsmällar (särskilt i början av filmen) som jag ännu inte hämtat mig från. Och även om jag fattar att de kommer göra om slutet på något sätt så är det också väldigt mäktigt.

Three billboards outside Ebbing, Missouri
Jag såg den på dvd och förändrades i grunden av upplevelsen, så bra är filmen. Och så bra är Frances McDormand och Woody Harrelson och Sam Rockwell. Det här är en av de tyngsta filmer jag sett och samtidigt vill jag bära den med mig alltid, och den väger konstigt nog nästan ingenting.

A star is born
Jag gillade A star is born när jag såg den, men den är en ganska tom bakelse såhär i efterhand. Det som står ut är ju helt klart Lady Gaga. Hon äger den här filmen och är såpass mycket större än livet att Bradley Cooper inte har en chans.

Bohemian rhapsody
Åh Bohemian Rhapsody! Åh Freddie! Rami Malik är väldigt bra här och från mig är det beröm så skyhögt att ni kan inte ens förstå. Min kärlek till Freddie Mercury och Queen är mångomsjungen och jag kan säga såhär mycket – jag kommer köpa den här filmen när den kommer på dvd och jag kommer se om den och gråta varje gång.

Det har varit ett riktigt bra filmår och det är förstås en av mina 31 bra saker från 2018, alla bra saker hittar du här.