Thornhill av Pam Smy

Thornhill är ett förfärligt hus och en magisk bok. Möjligen har jag aldrig läst något så ogenomträngligt mörkt och sorgligt. Det är fantastiskt.

Värst är förstås barnens utsatthet och de vuxnas frånvaro, eller kanske snarare att de finns där men vägrar se.

Mary berättar om då och hennes berättelse handlar om glåpord, mobbing och kroppsligt, påtagligt våld. Tror jag, det finns så mycket outsagt här att det är svårt att veta om det kanske till och med är ännu värre än det verkar.

Ella är den som ser idag. Där Mary är stum men använder de skrivna orden har Ella knappt några ord alls, hennes del av historien är bilder, stora mörka bilder.

Tillsammans får deras erfarenheter allt att brista, hela världen imploderar. Allt är bara mörker.

Som ni märker gör den här berättelsen något med mig och att den innehåller så få ord gör det svårt för mig att hitta mina egna. Eller det är nog så att det gör att jag inte ser tvånget i att söka dem. Lite dåligt på en bokblogg måhända, men jag tycker att ni ska läsa Thornhill istället. Verkligen, verkligen tycker jag det.

THORNHILL
Författare: Pam Smy
Förlag: Berghs (2019)
Översättare: Caroline Bruce
Boken finns att låna på ditt bibliotek, vill du köpa den kan du hitta den här via Omnible.
Andra som skrivit om boken: Carolina läser

Heimat av Nora Krug

Jag tror inte att jag någonsin läst en bok som Heimat. Den är unik, mer unik än den borde vara.

I Heimat undersöker Nora Krug vad det där tyska ordet egentligen betyder för en människa. Den där platsen som är bunden till tryggheten och hemma, hur förhåller man sig till det när man inte är tillåten att älska det som är ens hemland, när det inte ens längre finns?

Nora Krug letar sig bakåt i tiden och frilägger en historia som inte får talas om, vanliga tyskars historia. Soldater i Hitler armé, uppväxt i en atmosfär av judehat, den eviga, blytunga skulden i vad denna armé, detta folk, detta land bar gemensam skuld till och faktiskt gjorde. Det är lätt att se att man inte kan kräva det av ett folk, det borde vara brottsligt att ta ifrån människor deras rätt att sörja sina döda, att tvinga dem tystna. Samtidigt är det svårt att se hur man borde ha reagerat istället. Det här är oerhört svåra saker, sådant som inte kan rättas till i efterhand. Det här handlar heller inte om de som genomförde eller krossade. Det här handlar om vardagen. De som var som du och jag och våra föräldrar, mor- och farföräldrar. All denna skam. Till ingen nytta.

Jag hoppas att fler gör som Nora Krug och söker sig bakåt, jag hoppas att fler söker svaren och vardagsliven för det är inte genom tystandet vi säkrar framtiden, det är i det förgångna vi hittar svaren och de möjliga vägarna som inte togs då.

HEIMAT. ETT TYSKT SLÄKTALBUM
Författare: Nora Krug
Förlag: Norstedts (2019)
Översättare: Karin Andrae
Boken finns att låna på ditt bibliotek, vill du köpa den kan du hitta den här via Omnible.

Den rödaste rosen slår ut av Liv Strömquist

När man sätter sig ner med en ny bok av Liv Strömquist så vet man vad man har framför sig – analyser av vardagliga och nutida fenomen tolkade genom alla tiders filosofer. Så också i Den rödaste rosen slår ut. Det här gången handlar det om kärleken och där filtreras Leonardo di Caprios förmåga att inleda och avsluta relationer med unga modeller och en Beyonce-låt om någon sorts empowerment genom teorier från Kirkegaard, Fromm och andra tänkare.

Det där komplicerade med att hitta kärlek, behålla den och att falla ur den, tappa tron behandlas i den här boken och det är ständigt intressant att se förgivettagna fenomen ur nya perspektiv. Det känns som gymnastik för hjärnan och det kan sannerligen behövas lite emellanåt.

DEN RÖDASTE ROSEN SLÅR UT
Författare: Liv Strömquist
Förlag: Galago (2019)
Boken finns att låna på ditt bibliotek, vill du köpa den kan du hitta den här via Omnible.

Ert blod på mina broddar av Elin Lucassi

På baksidan av den här boken står det: ”Ert blod på mina dobbar är en feministisk vintersaga och en hämndnovell med övernaturliga inslag” och det är väldigt bra och uttömmande beskrivet. Mer behövs inte om innehållet.

Jag tycker att Elin Lucassi skriver och ritar fram den där frustrationen så himla bra. Vardagsvreden som ibland lever sitt eget liv. För visst kan jag känna igen mig i den där ilskan som i tysthet växer sig större och större egentligen oberoende av alla andra runt omkring, den kan växa till en egen sorts varelse. Då vill jag också gå ut och slå ihjäl och spotta på folk. Jag gör det ju inte, men det betyder inte att det inte är befriande att läsa om när någon kanske faktiskt gör det.

ERT BLOD PÅ MINA BRODDAR
Författare: Elin Lucassi
Förlag: Galago (2019)
Boken finns att låna på ditt bibliotek, vill du köpa den kan du hitta den här.

Urmodern av Åsa Schagerström

Jag tycker alltid så förtvivlat mycket om (med betoning på förtvivlat och mycket) att läsa Åsa Schagerström (tidigare Grennvall), hennes klokskap och smärta och hopp. Lika förtvivlat svårt brukar jag ha att formulera mig här. Det kommer för nära för att det ska kunna ordsättas, dels för att det skulle göra illa mig och dels för att det inte ens är möjligt. Åsa Schagerström gör det så bra för mig, det räcker så.

Urmodern är en vidare utforskning (efter Deras ryggar luktade så gott och Jag håller tiden) av vad det innebär att komma ur intet och skapa sig själv, det finns en rå förtvivlan här som är svår att bära, men mirakulöst läkande om man orkar. Att bilderna är broderade fördjupar verkligen upplevelsen, det är något väldigt speciellt med de där konturerna som nästan ser trådiga ut eftersom jag vet att de är det. Arbetsinsatsen känns i mig när jag läser och omsorgen är läkande. Jag får lite samma känsla av att få en gåva som när Åsa Schagerström i december 2016 skickade en julgåva i form av ett print (det sitter i min trappa, jag tittar på det och blir styrkt av det varje dag) till mig för att hon läst mina bloggtexter om min läsningar av hennes böcker och min utmattning och ville ge mig något. Det är samma sorts generositet och värme i att brodera en bok. Tiden det tar, fingrarnas rörelse över tyget.

Jag har en varm känsla för Åsa Schagerström och kan inte på något sätt sägas vara neutral heller till Urmodern, men läs den och bilda dig en egen uppfattning. Jag vill avsluta med det viktigaste Åsa Schagerström gett och lärt mig. Det kommer från slutet av Deras ryggar luktade så gott och är en bild av hur man kan gå ut i skogen och finna sitt barn-jag, olika versioner av en själv och så kan man krama kärlek in i det där barnet som kanske saknar det. Man kan trösta sig själv, sitt eget barn, sin egen kärna. Den bilden har jag sparat på, nu finns den utskriven (förlåt för copyright-intrång) på mitt skrivbord eftersom jag en dag när jag gick i skogen insåg att det är det jag gör när jag skriver. Jag lever den dröm som mitt barn-jag närde och att jag gör det tröstar henne. Jag försjunker i den bilden varje skrivdag jag har och det tröstar inte bara mitt barn-jag, det stärker också den som är jag idag.

URMODERN
Författare: Åsa Schagerström
Förlag: Syster förlag (2019)
Boken finns att låna på ditt bibliotek, vill du köpa den kan du hitta den här eller här.

Det här är en av de bra saker jag skriver om under december 2019. Alla bra saker (från alla år av bra saker) hittar du här.

Vi skulle segla runt jorden av Anna Sundström Lindmark och Elisabeth Widmark

När man skriver böcker om det svåraste som finns måste man vara väldigt försiktig och göra det väldigt bra. Anna Sundström Lindmark och Elisabeth Widmark är det, gör det.

Vi skulle segla runt jorden är en oerhört varsamt berättad historia om en förälder och ett barn som delar drömmar och längtan. Men pappan drabbas av en sjukdom, en depression, och tar sitt liv. Kvar finns en flicka och en mamma (och en morfar). Kvar finns arghet, sorg och löften som aldrig ska infrias.

Det är förfärligt! Det går nästan inte att ta in. Och ändå är Vi skulle segla runt jorden inte omöjlig att ta till sig. Den går att leva med, för att de som skapat den gjort det som måste göras bra och med försiktighet.

Det här är en bok för läsare i alla åldrar och jag tror att vi alla behöver prata om den i efterhand. Det må låta paradoxalt, men vi mår bra av att prata om det svåra och det mörka, också tillsammans med våra egna barn. Det är hemskt förstås, men alternativet finns inte.

VI SKULLE SEGLA RUNT JORDEN
Författare: Anna Sundström Lindmark och Elisabeth Widmark
Förlag: Natur & Kultur (2018)
Boken kan du köpa här eller här.

Drömmen om Europa av Fabian Göranson

I Drömmen om Europa utforskar Fabian Göranson en världsdel han känner väl, men som han upplever behöver utforskas på nytt eftersom den förstås befinner sig i ständig förändring. Vad händer egentligen med samhällen som levat i andra världskrigets skugga, fortfarande gör det, men där högerextremismen långsamt blommar fram igen?

Hela projektet, att under en månad resa runt och uppleva Europa, tala med gamla och nya bekanta och försöka känna in vad som finns kvar och hur det utvecklats är fascinerande, någonstans beundransvärt (eller så är det bara jag som tycker det för att jag avskyr att resa). Jag vet inte om vi får några svar, men å andra sidan vet jag heller inte om några frågor ställs. Det här är en bok om att uppleva och känna och det gör Fabian Göranson väldigt bra åt oss.

DRÖMMEN OM EUROPA
Författare: Fabian Göranson
Förlag: Galago (2018)
Köp den t.ex. här eller här.

Festens charmigaste tjej av My Palm

Egentligen tycker jag att det är galet jobbigt att läsa sådana här ”tjej dricker mycket alkohol och ligger med många okända killar”-skildringar, kanske för att jag aldrig gjort det, kanske för att jag är orolig för vad som ska hända, vad hon ska utsättas för. När jag tänker efter så är det nog det, att jag vet vad som står på spel, att tjejer är så utsatta och sårbara. Och nu när jag insett det är jag arg istället, för att det ska behöva vara så.

Festens charmigaste tjej handlar mycket om det, men tack och lov ligger fokus på annat. Som mående, som att lära sig gilla sig själv. Skildringen av jobbet på kundtjänst är riktigt, riktigt vidrig. Det finns ingenting jag vill mindre gärna än att ha det så och gå till ett sådan arbetsplats dag efter annan. Hu!

FESTENS CHARMIGASTE TJEJ
Författare: My Palm
Förlag: Ordfront/Galago (2018)
Köp den t.ex. här eller här.

Det tomma minnets land av Carl Norac och Stephanie Poulin

Det här är en oerhört vackert illustrerad och väldigt vinglig vandring genom minnesförlust och dröm. Här slåss katter och hundar under enhörningars aura. Här förtrycks och stängs inne (och ute) och bombas och skjuts. Här besöks Hades och drömvärlden och sådant jag inte förstår. Det är mörkt och murrigt och uppgivet sorgligt även när kämpaglöden tillåts vinna.

Jag begriper inte allt jag läser i den här boken, men jag bryr mig inte om vem vi ska skylla på, boken eller mig, för det spelar verkligen ingen roll. Det är ju trots allt minnesförluster och drömmar vi rör oss genom här och de måste vara diffusa, de kräver det.

DET TOMMA MINNETS LAND
Författare: Carl Norac och Stephanie Pomlin
Förlag: Epix (2018)
Översättare: Horst Schröder
Köp den t.ex. här eller här.

Ingen panik ångest av Per Englund och Mathias Leclér

Ibland är det bara meningslöst. Ibland är det så briljant om den allmänna meningslösheten att jag måste stanna upp, läsa, titta, läsa om… Ibland skrattar jag högt och kraxande (jag är förkyld till allt elände) i min ensamhet. Ibland hittar jag bilder och meningar som faktiskt är så tunga att jag inte orkar, som väcker svårdefinierade saker, jag känner dem röra på sig i maggropen och då vänder jag sida för jag vill inte väcka och se dem, och som tvingar mig att ta en paus från allt.

Det blir inte mer ångest än såhär utanför en kropp. Jag känner det rakt in.

INGEN PANIK ÅNGEST
Författare: Per Englund och Villfarelser (Mathias Lecler)
Förlag: Placenta (2018)
Köp den t.ex. här eller här.