The night hawks av Elly Griffiths

Så blev det då dags för en ny bok om Ruth Galloway, den trettonde i ordningen, och låt mig säga från början att det är bra nu. Och slutet… Nu vill jag plötsligt läsa nästa del genast.

The night hawks som gett boken sin titel är en grupp amatörarkeologer som spelar en huvudroll såväl som en perifer roll i berättelsen. Först hittar de en död man på sin nattliga upptäcktsfärd, några nätter senare hör de skott avfyras på den avlägsna Black dog farm som varje vettig människa håller sig borta från. Harry Nelson blir såklart snabbt inkopplad i det som visar sig vara en komplicerad mordhistoria. Ruth får ta hand om ett bronsåldersfynd och lite annat oväntat.

Elly Griffiths skriver alltid bra, jag har gillat allt jag läst av henne, också när den här serien gick lite på tomgång för något år sen. Hon är fin på relationer och i serien om Nelson och Ruth, Judy och Cathbad och alla de andra så glänser hon eftersom hon får chansen att verkligen fördjupa karaktärerna över tid. Varenda karaktär är mänsklig och de flesta tycker jag om. Det är sånt som skapar möjlighet till att jag som läsare förstår hur komplicerade beslut och icke-beslut är.

The night hawks är en bra bok och en fin fortsättning på berättelsen.

THE NIGHT HAWKS
Författare: Elly Griffiths
Förlag: Quercus (2021)
Trettonde boken i serien, tidigare delar: Flickan under jorden, Janusstenen, Huset vid havets slut, Känslan av död, En orolig grav, De utstötta, De öde fälten, En kvinna i blått, The chalk pit/Dolt i mörker, Den mörka ängeln, En cirkel av sten och Irrbloss

Dagen är kommen av Ninni Schulman

Så tar vi då farväl av Hagfors i Ninni Schulmans tappning, efter sju böcker och mer än tio år. Det har varit en väldigt trevlig (om man nu kan säga så i sammanhanget) utflykt att göra och många gånger har det också känts väldigt konstigt (och extra skrämmande) att läsa om mord begångna i det som är mina hemtrakter.

Dagen är kommen är alltså sista boken om Magdalena, Petra, Christer och de andra. Det märks, det är mycket som ska knytas ihop och kanske blir det lite för utdraget. Men absolut inte katastrofalt på något sätt, jag vill ju förstås också ha det där ordentliga avslutet.

Mordgåtan är förfärlig och sorglig i gammal van kombination. Ett äldre par hittas mördade på sin gård bara några dagar före julafton. Vi får följa familjen i deras kamp för att förstå och vi får delta i polisarbetet. Det finns några riktigt fina bikaraktärer här, som Wilma till exempel. Det är engagerande och välskrivet och jag skulle nog säga att det är en av de bästa böckerna i serien (Vår egen lilla hemlighet är fortfarande i en klass för sig).

Jag tycker att det är fint att Ninni Schulman sätter punkt nu. Jag kommer sakna dem alla, men det finns en charm i det också. Det är långt mycket bättre än att tröttna i förtid.

DAGEN ÄR KOMMEN
Författare: Ninni Schulman
Förlag: Forum (2021)
Sjunde och sista delen i Hagfors-serien, tidigare delar: Flickan med snö i håret, Pojken som slutade gråta, Svara om du hör mig, Vår egen lilla hemlighet , Välkommen hem, När alla klockor stannat.
Andra som har skrivit om Dagen är kommen: Och dagarna går.

Bookish and the beast av Ashley Poston

Jag har inte lyssnat på ljudböcker på ett tag, inte såpass mycket att jag kommit igenom en bok i alla fall. Så kände jag en blåsig söndag att jag behövde sällskap på promenaden, hittade den här lilla bagatellen och tänkte att ”hur dåligt kan det vara”? Jag är chockad att kunna säga att det var nästan hur bra som helst.

Bookish and the beast är förstås inte bra på det där litterära sättet, men på myssättet är den tämligen oslagbar. Vi får en boknörd som sörjer sin mamma, men lever ett bra liv med sin pappa och sina bästa vänner. Vi får också en ung skådespelare som gått bort sig i kändisskapet och som tvingats bort att vila av de vuxna i hans liv som vill honom mer väl än han orkar förstå. Och så har vi ett formidabelt bibliotek. Det blir kärlek med förhinder förstås och man vet hur det ska sluta, men det gör absolut ingenting.

Nytolkningar av Skönheten och odjuret är alltid svåra, grundberättelsen är ju rätt svårsmält ur ett feministiskt perspektiv. Jag tycker att det funkar rätt bra här. Vance är då och då rätt otrevlig och jag tycker nog att han blir förlåten lite för lättvindigt, men han står alltid upp för Rosies rätt att bestämma över sitt eget liv vilket är uppfriskande i sammanhanget.

Det finns fler delar i den här serien, men jag kommer nog inte läsa dem om det inte är så att jag helt plötsligt befinner mig i den där söndagskänslan igen och behöver få drömma mig bort i något. Som läsavkoppling rekommenderar jag den här boken skarpt till alla och envar och särskilt till alla som hyser den där särskilda kärleken till böcker.

BOOKISH AND THE BEAST
Författare: Ashley Poston
Förlag: Blackstone publishing (2020)
Inläsare: Caitlin Kelly & Curry Withmire
Del 3 i en serie där jag inte läst de övriga böckerna.

Kristi bruds slav och Knutby inifrån

Jag har läst två böcker om Knutby-församlingen, på samma dag, det var lite mycket… Först kom jag av en slump över Kristi bruds slav och när jag forsat igenom den var jag inte riktigt klar utan letade upp också Knutby inifrån. På det sättet fick jag två unika perspektiv på samma berättelse och det var mycket fascinerande och helt dränerande.

Egentligen är det konstiga inte att jag läst de här böckerna utan att jag inte tagit del av något av det andra (det finns hur många böcker och tv-serier som helst). Det här med tro och hur den kan förvridas och användas (men också det stora och fina i den förstås) är ett av mina specialområden, jag är oerhört fascinerad av att tänka på det. Jag kan egentligen inte tänka mig ett vidrigare brott än den manipulation som bedrivits i Knutby, mord förstås, men främst alla de som möjliggjorde och som förstörde livet för så många genom att vända deras tro mot dem. Att stöta ut och så tvivel om egenvärde. Då rör man sig i ett inre rum, det mest privata och naturligtvis det allra heligaste hos en enskild människa. Det finns inte straff nog för sådana brott.

Kristi bruds slav är en intressant bok som försöker reda i hur man kan ge upp allt och alla utanför för att bli en del av en sekt. Vi får se hur manipulation och kärlek långsamt förvrider förväntningarna hos Josefine Frankner, hur hon går från att vara en ungdom i Åsa Waldaus pingstkyrkogrupp till att vara slav och uppasserska. Det är förstås obegripligt för oss som inte är födda in i och starka i den tron, men boken gör det lite mer begripligt. Det är skrämmande men mest av allt är det tragiskt, det är också sorg över allt som gått förlorat som känns mest från de här boksidorna. Sekten i Knutby har berövat Josefine år av föräldraskap, äktenskap och självkänsla. Sånt får man inte tillbaka.

Knutby inifrån är vid första anblick en berättelse från maktposition men snart står det klart att Peter Gembäck var lika maktlös som de andra, lika insnärjd. Men skulden han har att bära är förstås tyngre, som en av de pastorer som möjliggjorde, utförde och ibland drev på. Peter var också den som till slut polisanmälde sig själv, pastorerna Åsa Waldau och Urban Fält. Det som står klart när man läser hans bok är hur oerhört mycket sorg det ligger i att ha förlorat sig själv och alla dessa år. Men också, och det är genomgående i båda skildringarna att det fanns en god vilja och kärlek också i församlingen till en början, kanske hela tiden, men att det överskuggades av det förfärliga som blev av att fel människor hamnade tillsammans.

KRISTI BRUDS SLAV. MITT LIV I SEKTENS HJÄRTA
Författare: Josefine Frankner och Cecilia Gustavsson
Förlag: Polaris (2021)

KNUTBY INIFRÅN
Författare: Peter Gembäck och Annika Sohlander
Förlag: Ekerlids förlag (2020)

Konferensen av Mats Strandberg

Fasansfullt splatteräckel på konferensanläggning, kan det vara något? Jomen verkligen!

Att jobba inom kommunal verksamhet är inte en förutsättning för att kunna ta till sig den här boken, verkligen inte, men kanske ger det en extra krydda? Jag som gör det kan vagt känna igen vissa drag, men allt är så förvridet att det känns tryggt avlägset ändå. Och det jag kan känna igen är nog också relevant på andra arbetsplatser.

Mats Strandberg är fenomenal på att skapa karaktärer man bryr sig om även när man ogillar dem som sjutton. Han hittar alltid de mänskliga kornen i de där typerna man irriterar ihjäl sig på i verkliga livet och så är han bra på relationer. Här möter vi en grupp på nio personer som verkligen inte tycker om varandra, men som ändå hör ihop och är viktiga för varandra.

Det finns mycket som är bra i Konferensen, allt egentligen, men jag känner att jag som utmattningsveteran måste få lyfta hur oerhört väl Mats Strandberg skriver den karaktär som lider av utmattningsdepression. Hen känns i mig.

Jag tycker egentligen inte om att bli rädd, jag ser inte skräckfilm och väljer mina skräckböcker med omsorg. En riktigt bra skräckbok handlar inte om döden och äcklet i sig, den handlar om existensen. Och det gör den här boken. Det finns en scen i en jacuzzi som jag tycker är den värsta eftersom dödsskräcken kommer så nära. Jag känner verkligen livet i mig och hur det sipprar ur personen som kämpar, det är mästerligt och alldeles förfärligt.

KONFERENSEN
Författare: Mats Strandberg
Förlag: Norstedts (2021)

Sambo på försök av Beth O’Leary

Jag är så oerhört glad att jag läste Beth O’Learys andra bok Bara på besök först så att jag hade debuten Sambo på försök kvar. Inte minst för att jag slapp galet höga förväntningar och kunde låta mig bli riktigt positivt överraskad istället. Sambo på försök är på gränsen till Mhairi McFarlane-bra och det är verkligen lovord det.

Premissen, att Tiffy flyttar in hos Leon och bor i lägenheten utan att de träffas är ju förstås helt befängd. Med fel författare hade det blivit jättepinsamt, men här blir det bara perfekt. Jag tror att det beror på att såväl Tiffy som Leon och varenda sidokaraktärer är så välskrivna. Det finns också sidohistorier som bidrar till mörker (bror i fängelse, fasansfull efterhängsen expojkvän) och vänskaper som är fina och lite komplicerade.

Jag tycker så mycket om Sambo på försök och vill nu bara läsa böcker som den. Har ni tips fler?

SAMBO PÅ FÖRSÖK
Författare: Beth O’Leary
Förlag: Printz publishing (2019)
Översättare: Helen Ljungmark, originaltitel: The flatshare
Andra som skrivit om boken: Hyllan, Enligt O, Feministbiblioteket.

Black summer av M. W. Craven

Den första boken om Washington Poe och Tilly Bradshaw (det är väl främst Poe som är huvudperson, men han vore ingenting utan Bradshaw) var väldigt äcklig, vidrig och hemsk. Den här är inte mindre så, och ändå älskar jag det fortfarande innerligt.

Här kommer det förflutna ikapp Poe när en ung kvinna som borde vara död och vars mördare Poe satt bakom lås och bom kliver in på ett bibliotek. Sen försvinner hon och Poe finner sig i en riktig knipa.

Här får vi psykopater, hemliga rum, hämnd som bakas i åratal och till slut den vidrigaste planen för att gömma en kropp jag någonsin läst om. Det är spännande från sida ett och jag inser hur ovanligt det är med deckare där man inte har en aning om hur det ska sluta, det går rätt länge innan man ens får veta vilket brottet är. Black summer är fina grejer och jag ska nog senast i sommar kasta mig över nästa del i serien.

BLACK SUMMER
Författare: M. W. Craven
Förlag: Constable (2019) Boken kommer på svenska på Modernista vilken dag som helst.
Andra boken om Washington Poe, första delen: Brännaren

Just nu i maj 2021

Det är faktiskt helt galet fantastiskt att vi tagit oss in i maj månad äntligen. Nu pratar vi vår på riktigt, nästan sommar. Jordgubbssäsongen (årets bästa tid!) nästa! Det är naturligtvis också pollen och elände och alldeles för mycket att göra, men det spelar ingen roll – årets vackraste och hoppfullaste månad är här.

Just nu…
… läser jag: In an absent dream som är fjärde delen i Seanan McGuires serie om barnen som kliver genom dörrar till olika fantastiska världar. Jag läser också The nighthawks som förstås är senaste Ruth Galloway-deckaren av Elly Griffiths.
… ser jag på: Taskmaster (engelska förlagan till Bäst i test) och klipp på YouTube, mer än så orkar jag inte koncentrera mig kring.
… lyssnar jag på: fåglar! Jag tog en promenad härom kvällen och det var verkligen alldeles magiskt med all fågelsång.
… längtar jag efter: jordgubbar, sommarlov och fotbolls-EM.

Svara gärna du också och titta in hos Anna, Linda, och Ulrica och och se vad de gör just nu.

Om snö och guld av Inger Edelfeldt

Jag har slutat läsa Inger Edelfeldts Om snö och guld mitt i och sånt brukar inte resultera i en boktext här, men det här är väldigt speciella omständigheter.

Om snö och guld är fantastisk, den är underbar i sin formuleringskraft och sitt iakttagande öga och det är också där man kan hitta brytningen mellan oss. Bitvis är det som att läsa en romanvariant av mig själv. Det är inte så förstås, mycket skiljer, jättemycket, men det finns en röst som talar rakt in i mig, för djupt in i mig. Jag har verkligen kämpat eftersom jag älskar så mycket med boken, men tillslut, efter att ha gått sönder kanske tio gånger på rad, så bestämde jag mig för att avbryta och återkomma när jag inte är fullt lika skör. Jag kommer att läsa Om snö och guld i sin helhet en dag och jag vet att jag kommer älska den.

Jag ville ändå skriva den här texten för att jag gärna uppmuntrar er som ännu inte plockat upp Om snö och guld att göra det. Ni som dras med andra trauman och andra personligheter kan med all säkerhet läsa den här utan problem och ni kommer få er en alldeles fantastisk berättelse om komplicerade familjerelationer, psykisk ohälsa, frigörelse, livskriser och konst som flykt och befrielse. Ni kommer också få en folkhögskoleskildring (jag har tyvärr inte kommit dit än) som jag hoppas också speglar min egen folkhögskoleupplevelse – utan folkhögskola inget liv, inget bra liv i alla fall tror jag. Jag ska försjunka lite i mina egna minnen nu och så tar jag tag i Om snö och guld om något år eller två. Du kan läsa den bums tycker jag.

OM SNÖ OCH GULD
Författare: Inger Edelfeldt
Förlag: Norstedts (2021)

Mer än en kvinna av Caitlin Moran

Mer än en kvinna är Caitlin Morans uppföljare till debuten Konsten att vara kvinna som kom 2012. Mycket har hänt sen dess och mycket är sig likt.

Caitlin Moran är alltid avväpnande rolig. Jag håller inte alltid med henne, men hon underhåller alltid och då gör det inte så mycket om vi inte tycker lika. Det är ju också en viktig sak att lära sig, man måste inte tycka samma om allt, man kan gilla varandra ändå.

Mer än en kvinna är mörkare än sin föregångare. Kanske för att tiderna är mörkare, men mest för att livet i medelåldern är ett annat än i 30-årsåldern. Jag känner igen en hel del, som att alla kläder blir oklädsamma över en natt till exempel och att mäns nysningar blir helt sjukt starka med åldern.

Mest grips jag av beskrivningen om hur outhärdligt svårt det är att vara tonårsförälder, särskilt när tonåringen går sönder så som Caitlin Morans dotter gör. Den där uppgivna paniken som drabbar en som förälder när man inte vet hur man ska hjälpa, den går verkligen genom pappret.

MER ÄN EN KVINNA
Författare: Caitlin Moran
Förlag: Albert Bonniers förlag (2021)
Översättare: Molle Kanmert Sjölander